torsdag, 28 mars, 2024
torsdag, mars 28, 2024

Blufföretag fick WHO och regeringar att stoppa försök med coronamedicin

Världshälsoorganisationen (WHO) och flera regeringar har avbrutit sina försök att behandla Covid-19 med medicinen hydroxiklorokin (HCQ) på grund av information från ett litet amerikanskt företag. Företagets studier publicerades i några av världens mest prestigefyllda mediciniska tidskrifter, men allt visade sig vara en bluff. Tidskrifterna får nu be om ursäkt för pinsamheten, men värre är att skandalen kan ha bidragit till tusentals onödiga dödsfall.

Det lilla USA-baserade företaget Surgisphere presenterade i slutet av maj forskningsrön som tycks visa att hydroxiklorokin (HCQ) och det närbesläktade klorokin ökar risken för dödsfall och hjärtproblem. Det är en malariamedicin som visat lovande resultat mot Covid-19 och används förebyggande av bland andra USA:s president Donald Trump.

Studierna har lett till vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter som The Lancet och New England Journal of Medicine och påverkat hur ett antal länder behandlat Covid-19.

Företagets uppgifter ledde till att forskningsinstitut och WHO avslutade försöken med HCQ för att behandla Covid-19.

Även det svenska Läkemedelsverket menar i ett inlägg publicerat på den egna hemsidan den 2 april i år att hydroxiklorokin endast bör användas mot Covid-19 inom kliniska studier, med hänvisning till att tillgängliga data om effekt och säkerhet är begränsade. ”Läkemedelsverket avråder också starkt från användning av dessa substanser som egenvård, det vill säga utan recept och rekommendation från läkare”, står det vidare.

Det hela var dock en bluff. Det var den brittiska tidningen The Guardian som den 3 juni kunde avslöja uppenbara orimligheter i Surgisphere studier. Strax därefter meddelade WHO att man återupptar försöken att behandla Covid-19-patienter med HCQ.

Hur Surgisphere kunde få denna roll är en gåta i sig. The Guardian pekar på att företaget har få anställda, och av dessa saknar många vetenskaplig bakgrund. En anställd som presenteras som vetenskaplig redaktör visar sig vara science fiction-författare och en marknadsföringschef är i själva verket nakenmodell. Företaget är också närmast osynligt på sociala medier. På nätverket LinkedIn har det under hundra följare och har gått från sex till tre anställda. På Twitter har företaget följts av 170 personer och har inte publicerat något där mellan oktober 2017 och mars 2020. Länken för att kontakta företaget på hemsidan gick i själva verket till en sida för kryptovalutor.

Surgisphere påstod i de vetenskapliga artiklarna att data hade samlats in från nästan 96 000 patienter med Covid-19 som behandlats med HCQ vid totalt 671 sjukhus av de 1 200 sjukhus man påstår sig ha i sin databas, varav många i Afrika. Läkare har uppmärksammat att siffrorna är uppenbart orimliga, då de flesta u-länder saknar hälsoinstitutioner som uppfyller grundläggande krav för att ingå i seriösa vetenskapliga studier. Surgisphere har vägrat offentliggöra sin databas och har enligt The Guardian inte namngivit ett enda sjukhus som ingår i studien.

HCQ och klorokin har visserligen dokumenterade biverkningar, men har i USA varit registrerade som effektiva läkemedel mot bland annat malaria sedan 1950-talet och listas av WHO som essentiella mediciner. Hjärtproblem listas inte bland dess biverkningar.

Till brittiska dagstidningen The Guardian sade The Lancets chefredaktör Richard Horton:

− Detta är ett chockerande exempel på forskningsfusk mitt i en global hälsokris.

På nätet vädrar många misstanken att Surgispheres information medvetet användes just för att avstyra användningen av den relativt billiga medicinen HCQ, vilken ses som en konkurrent till den lukrativa vaccinindustrin.

Den franske hälsoministern, Olivier Veran, har ställt skriftliga frågor till The Lancet som en följd av avslöjandet, eftersom artikeln ledde till att Frankrike också stoppade all användning av HCQ mot Covid-19 trots att man tidigare uppnått lovande resultat. Samtidigt kritiserades amerikanska hälsotjänstemän hårt på sociala medier för att ha lovordat denna falska studie.

Många menar att Surgispheres studie, liksom företaget självt, var så suspekt att The Lancet aldrig skulle ha publicerat den. Läkaren James Todaro vid Columbia University, som bland annat skrivit boken En effektiv behandling av coronaviruset, var också skeptisk till att det tog tio dagar för The Lancet att avpublicera artikeln. På Twitter riktade han sig direkt till The Lancets chefredaktör Richard Horton:

”Dag tio sedan The Lancets studie publicerades och fortfarande ligger den kvar. Inget svar från The Lancet angående uppenbara problem med data och Surgisphere. Varje dag som studien ligger kvar skadar det kliniska tester av hydroxiklorokin över hela världen. Är det acceptabelt, Richard Horton?”

Donald Trump meddelade redan i början av maj att han själv tar HCQ ”i förebyggande syfte”. Under ett pressmöte i Vita huset sade Trump att han efter att ha övervägt frågan kommit fram till att ”fördelarna överväger riskerna”, och fortsatte:

– Du skulle bli förvånad över hur många människor som tar det. Folk inom vården, många, många tar det.

Senaste