måndag, 6 april, 2020
måndag, april 6, 2020

Coronavirusets effekter ökar snabbt, fler krispaket samtidigt som konkurserna ökar

0
Finansminister Magdalena Andersson presenterar det nya krispaketet för att rädda företag undan Coronavirusets effekter, den 25 mars 2020. Bild: Regeringens pressbild

Snabb problemutveckling i spåren av Sars-CoV-2
I min första artikel om coronakrisens följder, i Nya Tider v.12/2020, pekade jag på problemet med Just-in-time-strategins och globaliseringens risker, när flera viktiga producentländer till stor del stängde sin produktionsapparat. Insatsvarorna kan inte längre levereras och hela industrier riskerade att tvingas stänga i väst, inte minst i Sverige. Att effekterna blev just det kunde vi konstatera genom ett antal exempel i uppföljaren i Nya Tider v.13/2020. I denna artikel går vi igenom regeringens företagspaket, som presenterades den 16 och 25 mars. Större delen av besöksnäringen, hotell- och konferensbranschen, flygbranschen och några av våra största industriföretag har stängt ner eller kör på minimal sparlåga. Konkurserna har redan börjat öka och behoven av stöd växer snabbt.

Regeringens krispaket 1 – 16 mars – Stärkt likviditet genom anstånd med skattebetalning
Ambitionen är att företag, genom att begära anstånd med att betala in skatt, sociala avgifter och moms till Skatteverket, skall kunna stärka sin likviditet och därigenom klara krisen bättre när effekterna av coronasmittan drabbar dem. Man skall dock vara medveten om att åtgärden innebär en ökad skuldsättning, som är belagd med både ränta och en särskild avgift. För många företag är detta förknippat med en stor risk, eftersom åtgärden innebär att man ökar sin skuldsättning. Det kan i sig leda till att man riskerar att hamna i soliditetsproblem istället, vilket kan leda till att man tvingas i konkurs.

Det blir också intressant att se hur Skatteverket tolkar denna åtgärd. Flera tusen företag har redan ansökt om uppskov med skatteinbetalningen. Skatteverket har i skrivande stund inte börjat hantera anståndsansökningar som gjorts med utgångspunkt från regeringens nya förslag, eftersom lagändringen inte träder i kraft förrän den 7 april. Med nuvarande regler kan Skatteverket vägra anstånd, och då kan verket i stället i vissa fall kräva betalning av ägare eller styrelse.

Staten tar över karensdagen och sjuklöneansvaret i två månader
Genom förslaget tar staten hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Karensdagen vid sjukdom tas bort för den anställde fram till och med 31 maj, och sjukpenning betalas ut även för den första sjukdagen. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1 till 14.

Företagare med enskild firma och handelsbolag är särskilt utsatta för höga risker när sjukdom eller andra orsaker sätter käppar i hjulet för verksamheten, eftersom man alltid är personligt betalningsansvarig för företagets skulder. Denna åtgärd är därför särskilt viktig för just den kategorin företagare.

Alla företag drabbas dock hårt ekonomiskt av hög sjukfrånvaro. Sjuklöneansvaret för arbetsgivare är generellt sätt en mycket kontroversiell fråga, som varit och är en källa till många konkurser bland småföretagare som inte har råd att betala lön till frånvarande personal.

Korttidspermittering – ett direkt stöd
Förslaget går ut på att företag kan deltidspermittera personal och få delar av kostnaden betald av staten. Den anställde får behålla 90 procent av sin lön och arbetsgivarens lönekostnader minskas med mellan 19 och 53 procent, beroende på hur stor del permitteringen avser. Staten står för mellanskillnaden, upp till 45 procent av arbetskraftskostnaden. Syftet med åtgärden är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när problemen kring coronasmittan lugnar ner sig. Åtgärden har initierats av, i första hand, företagarorganisationer.

Regeringens krispaket 2 – 25 mars – Uppskov med skattebetalning, hyresrabatter och sänkta socialavgifter
Regeringen säger sig vilja stärka likviditeten för hela företagssektorn och lägger till möjligheten att begära uppskov med inbetalningen av moms även för småföretag med helårsredovisning. Denna åtgärd är en utvidgning av det första förslaget, med samma riskmoment och kostnader som beskrivits ovan.

Vissa särskilt utsatta branscher stöttas med statligt stöd till hyresrabatter. Staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni.

Minskningen av sociala avgifter innebär minskade kostnader för företagen, med 21,2 procent av löner upp till 25 000 kronor för max 30 anställda. Åtgärden gäller från mars till juni. För många företag innebär coronarelaterade problem att man blir av med ett par eller några månaders intäkter. Att bara skjuta upp kostnaderna till framtiden, betyder en kraftigt minskad lönsamhet, kanske under flera år. Många företag kommer inte att klara av sådana kostnadsökningar. Därför är kostnadsminskningen viktig.

Statlig lånegaranti till mindre företag
Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån som bankerna ger till företag som fått ekonomiska svårigheter till följd av det nya coronaviruset. Denna åtgärd löser en del av de problem som många pekat på med de 500 miljarder kronor som Riksbanken skapat för att bankerna skall kunna låna ut pengar till företag som får problem i Coronavirusets spår.

Eftersom bankerna blir kreditansvariga gentemot Riksbanken, måste de kräva säkerhet av företagen och företagen som behöver lånen har ofta brist på säkerheter, eftersom lånebehovet uppkommer till följd av bristande lönsamhet. Genom att staten lämnar lånegaranti, blir det lättare för företagen att kunna få de aktuella lånen.

Ökad avsättning till periodiseringsfond
Genom åtgärden kommer enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att kunna sätta av hela sin vinst för 2019 och därmed skjuta upp beskattningen. Om företaget gör förlust under 2020, kan vinsten från 2019 kvittas mot 2020 års förlust. För företagarna betyder det att skattekostnaden kommer att minska kraftigt, vilket innebär ett mycket välkommet direkt stöd till denna grupp företag. Om coronakrisen inte blir alltför långvarig kan en sådan åtgärd bidra till att många företag klarar sig igenom krisen någorlunda helskinnade.

Strukturproblem återstår
Ett mycket omfattande problem för väldigt många företag, inte minst småföretag, är att man har alldeles för lite eget kapital och väldigt små reserver i form av sparade pengar. Det beror till stor del på att det inte finns särskilt stora möjligheter att spara oskattade pengar i företagen, oavsett bolagsform.

Ett förslag som ibland diskuteras är att införa en, frivillig eller tvingande, avsättning av en del av varje års vinst till ett skattefritt riskkonto. Finessen med ett sådant sparande, i jämförelse med periodiseringsfonderna, är att pengarna finns på ett konto. Det blir inte bara en bokslutsåtgärd. Man skulle därigenom kunna bygga upp en krisfond med pengar, som får användas i specifika situationer när företaget hamnar i svårigheter, till exempel för att täcka lokal- eller personalkostnader och skatter och inte kunna användas för vinstutdelning.

En sådan ordning skulle stärka såväl företagens möjligheter att överleva framtida kriser och minska statens kostnader för att rädda företag som hamnar på obestånd. Det skulle stärka Sveriges framtida motståndskraft mot kriser av den typ vi nu ser.

Alternativ för Tyskland: Avbryt sanktioner mot Ryssland för att rädda Tysklands ekonomi

0
Alternativ för Tyskland vill ha ett slut på sanktionerna mot Ryssland för att rädda den tyska ekonomin. Foto: AfD.

Partiet anser också att Ryssland bör få sin plats i olika befintliga transnationella organ och förbund återställd. G7-gruppen, där Ryssland var medlem 1997-2014, nämns som ett exempel. Partiet kommer att lägga fram sitt förslag till bundestagen, det tyska parlamentet, så fort motionen godkänts av AfD:s utrikespolitiska arbetsgrupp.

Resonemanget som partiet för är att den tyska ekonomin kommer att drabbas av förluster på upp till åtta miljarder euro per år till följd av sanktionerna mot Ryssland. Samtidigt som den tyska ekonomin står inför en nedgång på grund av coronakrisen. Den ekonomiska produktionen väntas minska med fem procent eller ännu mer under innevarande år.

”Det snabbaste möjliga upphävandet av sanktionerna mot Ryssland skulle vara både kostnadsneutrala och ett effektivt ekonomiskt stimulanspaket i tider präglade av coronakrisen”, säger AfD:s parlamentasgrupp, enligt Junge Freiheit.

Dessutom kräver Alternativ för Tyskland att det tyska-ryska samarbetet inom forskning och utveckling ska främjas och utvidgas. Som ett exempel på ett sådant samarbete anför den parlamentariska gruppen samarbetet mellan ryska och japanska forskare som tillsammans utvecklade ett mobilt coronatest-kit, som ska börja massaproducerades denna månad. Testkitet har redan förbeställts av flera sjukhus, bland annat i Österrike.

Sanktionerna mot Ryssland härrör från den USA- och EU-ledda statskuppen mot Ukrainas demokratiskt valda president Viktor Janukovytj 2014. Som svar på kuppen annekterade Ryssland den strategiskt viktiga, ryskspråkiga halvön Krim som sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991 tillhört Ukraina. I en folkomröstning, som sedermera förklarades ogiltig av FN, bekräftade invånarna på Krim det nya ryska styret.

I mars 2014 införde därför cirka 40 länder, bland annat alla EU:s medlemsländer och USA, sanktioner mot Ryssland. Sedan dess har strikta finansiella sanktioner mot ett antal ryska banker och industrikoncerner varit gällande.

Analys: 500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

0
Riksbanken ställer 500 miljarder kronor till bankernas förfogande, utan ränta, för utlåning till företag som får problem på grund av coronaviruset. Företagen måste dock kunna sätta upp säkerheter som godtas av deras bank för att få möjlighet att låna. Bild: Riksbanken

Riksbanken skapar 500 miljarder nya kronor
Riksbanken skapar 500 miljarder kronor som kan lånas ut till bankerna till noll procents ränta. Genom denna åtgärd sätter Riksbanken en hård press på bankerna att tillhandahålla krediter till livskraftiga företag som får likviditetsproblem på grund av bristande marknader i coronavirusets spår.

Målet för Riksbankens åtgärd är att göra det möjligt för bankerna att låna ut mer till icke-finansiella företag. Åtgärden sätter därmed press på bankerna att erbjuda företag med likviditetsproblem, men som har en god soliditet, lån för att klara av de prövningar som följer av coronaviruset.

För företag med en sviktande soliditet, det vill säga de som saknar säkerhet för nya lån, riskerar de nya pengarna från Riksbanken dock att bli ett slag i luften. Bedömare menar att pengarna möjligen kan hjälpa bankerna, eftersom de flesta företag som har behov av lånen har det på grund av en snabbt sviktande lönsamhet på grund av coronavirusets effekter.

Vid en presskonferens den 13 mars sade riksbankschefen Stefan Ingves:

– Jag utgår från att bankerna gör vad de ska med de här pengarna. Banker har hävdat under lång tid att de är synnerligen välkapitaliserade. Nu är det upp till bevis.

Riksbanken menar att åtgärden skall ses som en slags försäkring mot att det saknas pengar för krediter i samhället.

Riksbanken har därefter också beslutat att utöka köpen av värdepapper med upp till 300 miljarder svenska kronor i år. Dessa pengar svarar mot ett krispaket på upp emot 300 miljarder som regeringen offentliggjorde den 17 mars. Syftet är att underlätta för företagen att klara krisen. Åtgärderna är dock, långsiktigt, mycket små eftersom de till stor del handlar om att ge företag kredit på skatteinbetalningar som måste betalas senare. Åtgärden innebär att staten lånar upp 300 miljarder kronor, som Riksbanken skapar genom sina utökade köp av värdepapper.

Allt fler restauranger och kaféer känner av den snabbt minskade kundtillströmningen på grund av coronasmittan. Lokalerna blir allt tommare på gäster. Foto: Flickr

Snabb negativ spiral för ekonomin
I spåren av coronavirusets snabba spridning i Sverige har vissa branscher tagit enormt mycket stryk redan i inledningsskedet av krisen. Flygbranschen och hela turistnäringen är två sådana exempel, där verksamheten i stor utsträckning redan stannat av. Det får givetvis enorma konsekvenser för alla företag i dessa branscher. SAS aviserade till exempel att varsla 10 000 personer, cirka 90 procent av hela personalstyrkan, om korttidspermittering eller uppsägning.

Många företag i besöksnäringen har sett sina kunder avboka i stort sett alla redan bokade events och inga nya kommer in. Väldigt många företag i besöksnäringen är små företag utan stora ekonomiska reserver. För många av dessa företag blir coronavirusets snabba spridning en ekonomisk katastrof.

Ett exempel på ett lite större företag i branschen är Sälens Högfjällshotell som fått stora delar av vårvintersäsongen avbokad på grund av mötesrestriktionerna. Anläggningen är en av de största skidanläggningarna i Södra halvan av Sverige och en viktig rekreations- och semesteranläggning, inte minst för skidintresserade.

Nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt.se rapporterar om den dramatiska effekten för anläggningen, när coronavirusets effekter gör att ingen får vistas i större folksamlingar. Hotellägaren Susanne Andersson Pripp, som driver två hotell i Östersund med cirka 100 rum har ungefär 15 fast anställda personer, som under sommartid ökar till cirka 75 personer, beskriver en bransch som just nu befinner sig i fritt fall – och läget förvärras minut för minut.

De ekonomiska effekterna för besöksnäringen kan inte beskrivas på något annat sätt än katastrof. Permitteringarna ökar snabbt och korttidsanställda får sina tjänster indragna så fort det går, vilket är nödvändigt för att företagen skall kunna klara sig utan att gå i konkurs tämligen omgående.

År 2018 omsatte turismens del av besöksnäringen i Sverige cirka 337 miljarder kronor. Av dessa stod utländsk turism, vilket innebär svensk export, för cirka 144 miljarder kronor. Totalt arbetade 172 000 personer inom turistnäringen. Till detta kommer affärsresandet med resor, hotell- och restaurangkonsumtion med mera. När i stort sett hela denna näring stannar upp inom loppet av 48 timmar, som vi nu sett, kan var och en förstå att det blir enorma problem. En skenande arbetslöshet riskerar att ställa väldigt många personer utan någon inkomst. Företag får se sina intäkter dras ner mot noll och därigenom snabbt riskerar att hamna i ekonomiska problem.

Komponentbrist i industrin stoppar produktion
Den 17 mars beslutade Volvo Lastvagnar att stoppa sin produktion av lastbilar i Göteborg från och med måndagen den 23 mars. Den 18 mars aviserade Scania att man stoppar större delen av sin produktion i Europa, för Sveriges del i Södertälje. I båda fallen är en viktig del av orsaken att man inte får fram komponenter till sin tillverkning. Orsaken till det är den omfattande globaliseringen av tillverkningsindustrin, där väldigt många viktiga komponenter tillverkas i låglöneländer som Kina. Nya Tider skrev om riskerna med detta arbetssätt förra veckan.

Scania och Volvo är dock inte ensamma om att ha en omfattande komponentimport från de asiatiska låglöneländerna. Flera aktörer har redan börjat resonera om hur viktigt det är för industrin att nyktra till i globaliseringsivern och istället inleda en viss återgång till mer diversifierad tillverkning inom landet och i egen regi. En återgång till en sundare inställning till att behålla kritisk produktion under eget tak bör bli en trend när coronavirusets härjningar börjar avta framöver.

En lika allvarlig effekt har uppdagats inom sjukvården, där lagren av livsviktigt material, till exempel skyddsutrustning för personalen, har visat sig vara extremt små och otillräckliga. I vissa regioner har det till och med uppdagats att man strukit kraven på lager av sådan utrustning i sina pandemiplaner. Uppsvällda planeringsdokument visar sig vara tomma på konkreta åtgärder för att säkra vården i kritiska lägen.

Försvaret har till exempel avvecklat huvuddelen av sina tidigare förrådsställda krigssjukhus. Ett exempel på det bottenlösa slöseri som Sverige sysslat med under några decennier är att Försvarsmakten i och med skrotningen av krigssjukhusen också gjort sig av med cirka 600 respiratorer. Bara i Stockholm riskerar man en brist på upp emot 1 000 respiratorer i maj, på grund av behovet av intensivvård av personer som insjuknar i Covid-19, enligt riskanalyser som offentliggjorts.

Det uppenbara problem som Sverige står inför är att vi inte längre har någon egentlig beredskap för att klara akuta kriser i praktiken. Detta kommer att bli en stor, djup och bred diskussion, med extremt kostsamma åtgärder för att återskapa en rimlig krisberedskap, när effekterna av coronaviruset börjar klinga av framöver.

Coronavirus får techjättar att ställa in konferenser

0
Flera techjättar ställer in konferenser av rädsla för coronaviruset. Foto: Piqsels.

Både Microsoft och Google ställer in de ordinarie versionerna av sina konferenser MVP Summit och Google Cloud Next som skulle ha hållits senare i mars och april, rapporterar The Verge.

Företagen kommer istället att hålla virtuella konferenser med livestreamade föredrag och interaktiva onlineaktiviteter.

Även Facebook och Twitter rensar i sina konferensscheman på grund av coronaviruset. Inget av företagen kommer att delta på SXSW-festivalen i slutet av mars, skriver Cnet.

Lägst tillväxt i Italien och Tyskland – högst i Ungern

0
Orbáns Ungern hade Europas högsta tillväxt under 2019. Samtidigt ligger Merkels Tyskland än en gång i botten. Foto: EPP / Berlinerfotograf

Nu har tillväxtsiffrorna för det fjärde kvartalet 2019 rapporterats in från de flesta EU-länderna. Högst tillväxt uppvisar än en gång Ungern, med 4,6 procent i årlig tillväxttakt. Ungern följs av Litauen med 3,7 procent samt Polen och Bulgarien som båda hade en tillväxttakt på 3,5 procent.

Trögast går den italienska ekonomin som det senaste året har stått still, med 0,0 procent tillväxt. Därefter kommer Tyskland med 0,5 procent och Frankrike med 0,8 procent. Sverige har ännu inte rapporterat in data för fjärde kvartalet.

Även för helåret 2019 var den ungerska tillväxten högt i EU och Europa, med 4,9 procent. Och också under 2018 låg Ungern i topp med 5,1 procent.

Högst tillväxt i EU under fjärde kvartalet
Ungern 4,6%
Litauen 3,7%
Polen 3,5%
Bulgarien 3,5%
Cypern 3,2%

Lägst tillväxt i EU under fjärde kvartalet
Italien 0,0%
Tyskland 0,5%
Frankrike 0,8%
Österrike 1,0%
Lettland 1,0%

Inkomstklyftor minskar tack vare svagare börs

0
Att Stockholmsbörsen gått sämre är anledningen till de minskade inkomstskillnaderna. Foto: TS Eriksson.

För första gången sedan 2009 minskar inkomstskillnaderna i Sverige. Minskade kapitalinkomster för aktieägare är anledningen, enligt statistik från SCB.

Plockas kapitalinkomster bort från ekvationen ligger skillnaden still. ”Vilket tydligt indikerar att brottet i kurvan hänger ihop med lägre kapitalinkomster för de rika under 2018, ett år då också Stockholmsbörsen föll”, skriver TT.

Även gini-koefficienten, som mäter inkomstklyftor, var 2018 den lägsta sedan 2014.

Regeringen räknar med nolltillväxt i år

0
Finansminister Magdalena Anderssons "Tesla-ekonomi" går nu från låg fart till stillastående, enligt regeringens senaste prognos. Foto: News Oresund

1,1 procent BNP-tillväxt räknar regeringen med under 2020, vilket motsvarar cirka noll procent korrigerat för befolkningsökningen (BNP/cap). Samtidigt revideras arbetslöshetssiffran upp från 6,4 till 7,0 procent. Detta meddelade finansminister Magdalena Andersson under en presskonferens på torsdagen, med anledning av regeringens senaste ekonomiska prognos.

Så sent som i september räknade regeringen med en BNP-ökning på 1,4 procent för 2020. Vid årsskiftet 2015/2016 hävdade finansministern att svensk ekonomi ”går lika bra som en nyproducerad Tesla”, men sedan dess har BNP/cap ökat med blygsamma en procent om året i snitt. Och nu väntar alltså nolltillväxt.

Högst tillväxt i Europa 2019 väntas Ungern ha haft, med 5,1 procent – för andra året i rad.

Världsbanken varnar: Låga räntor falsk trygghet för rusande skuldsättning

0
Världsbanken är orolig – skuldsättningsgraden i utvecklingsländer har växt till motsvarande 170 procent av BNP – en ökning med 54 procentenheter på åtta år. Foto: Shiny Things

Världsbanken framhåller nu risken för en ny, global skuldkris, som en följd av den största skulduppbyggnaden på ett halvt sekel, rapporterar The Guardian. Av de fyra vågor av skulduppbyggnad sedan 1970-talet så är den nuvarande den största, snabbaste och bredaste, skriver organisationen i sin halvårsrapport Global Economic Prospects. Rapporten varnar för att historiskt låga räntor har gjort det lätt och billigt att låna och att en falsk trygghet därmed har skapats.

– Erfarenheten från tidigare vågor av skulduppbyggnad visar att dessa vågor brukar sluta olyckligt, säger Ayhan Kose från Världsbanken.

Sedan finanskrisen 2008 har skulderna framförallt rusat i utvecklingsländer. Mellan 2010 och 2018 växte skuldsättningsgraden i dessa länder till motsvarande 170 procent av BNP – en ökning med 54 procentenheter på åtta år. Och Kina står för merparten av den rusande skuldsättningen.

Världsbanken konstaterar att varje finanskris i modern tid har föregåtts av en stor skulduppbyggnad och ser därför med oro på det faktum att skulderna sedan 2010 har ökat som mest i utvecklingsländer och nya tillväxtekonomier – länder vars tillväxt också har varit viktig för utvecklade länders exportindustrier. Många av dessa länder “navigerar nu farliga vatten” när de går in i en period av svag tillväxt kombinerat med rekordhög skuldsättning, menar Världsbanken.

Tidigare skuldbubblor har antingen blåsts upp i offentlig sektor eller privat, men unikt denna gång är att skulderna byggs upp överallt, samtidigt som räntorna nu är lägre än någonsin tidigare. ”Att hantera de befintliga skulderna kan komma att bli allt svårare under tider av finansiell oro, vilket potentiellt kan leda till en kris”, enligt Världsbanken.

Second hand-handeln ökar kraftigt i Sverige

0
Myrorna är en av de butiker som ökar sin försäljning. Foto: Wikimedia Commons.

De fem största ”kedjorna” som arbetar med att sälja andrahandsprylar, Myrorna, Stadsmissionen, Röda korset, Erikshjälpen och PMU visar alla upp ökad handel.

Enligt Ekots sammanräkning ökade försäljningen hos de ideella organisationerna med 15 procent i år. Tillsammans omsätter de fem största årligen 1,5 miljarder kronor.

Second hand-marknadens växande popularitet beror enligt Ekot på att svenskar numera har en annan attityd till hållbarhet och återvinning.

– Förr kunde jag känna ett obehag över att använda ett plagg som någon annan använt, men så känner jag inte längre. Det går ju att tvätta, säger en kvinna som den statliga radion pratat med.

Vill växa ytterligare
Hos butikerna finns nu stora ambitioner om att expandera verksamheten. Fler fysiska butiker såväl som e-handeln står på menyn.

Enligt Mats Hillerström, som arbetar på Pingstkyrkans utvecklingsarbete, PMU, finns det stora möjligheter att få in mer kläder till butikerna. Svensken köper årligen 15 kilo kläder men endast 3 kilo skickas till second hand-butiker.

– Det är tydligt att det finns mycket prylar i systemet som kan återanvändas. Det räcker att ställa sig en dag vid en sopstation. Så även om konkurrensen ökar, så finns det fortfarande mycket att ta av, säger han.

Ännu ett tufft medieår – 300 journalister sparkade

0
Den svenska tidningsbranschen fortsätter att ha det tufft. ©Michael Schwarzenberger/Pixabay.

2019 var ännu ett svårt år för den svenska tidningsbranschen. Konkurser och stora sparpaket har präglat medieekonomin under året.

”De krisande mediekoncernerna Stampen, Mittmedia och Sörmlands Media såldes. Mediebolaget 24Sverige, Alingsås Tidning och Sveagruppen gick i konkurs. Gratistidningen Metro och Östra Småland/Nyheterna lades ned. Och tidskriftsförlaget Egmont sparade bort alla journalister utom chefredaktörerna”, skriver branschtidningen Journalisten.

Sammanlagt försvann 300 journalisttjänster i Sverige i år.

Enligt Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom och författare till den årliga rapporten Medieekonomi, är det ”akuta tillståndet” för svensk media över.

Men tidningar utanför de stora städerna har det fortfarande svårt.

– Det är klart att hela landsortspressen befinner sig på ett sluttande plan med stora bekymmer, säger han.

Omfattande skattehöjningar vid årsskiftet

0
Kommunalskatterna 2020 blir de högsta i Sveriges historia. Foto: Ekonomifakta / Nya Tider arkivbild

61 kommuner höjer skatten vid årsskiftet, vilket gör att den genomsnittliga kommunalskatten 2020 kommer landa på 32,3 procent – den högsta nivån någonsin i Sveriges historia. 1950 var kommunalskatten under 10 procent. Allra mest höjs skatten i Ödeshög där kommunalskatt och regionskatt totalt ökar med 1:85 kronor.

Till detta kommer sociala avgifter och statlig skatt och när nettolönen väl ska handlas för tillkommer även moms och andra konsumtionsskatter.

Bakgrunden till skattehöjningarna är den kommunal välfärdskris som många år av omfattande invandring från tredje världen har orsakat. Och trots de ökade skatterna så tvingas fyra av fem kommuner även dra ned på välfärden nästa år, eftersom de nyanlända konsumerar mycket välfärd men har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Det finns ingen efterfrågan på utrikesfödda analfabeter, förklarade Annicka Carlsson från Arbetsförmedlingen i Filipstad, för SVT:s ”Uppdrag granskning” tidigare under hösten.

Bilden från Filipstad går igen i kommuner över hela landet.

– Vi har varit generösa och tagit emot många nyanlända, men i grunden så är det också ett demografiskt problem, säger Bengtsfors kommunchef Göran Eriksson till SVT.

Trots kommuner på knäna – statsapparaten sväller

0
Trots kris i de välfärdsintensiva kommun- och landstingssektorerna – staten växer snabbt under Magdalena Andersson. Foto: News Øresund

Den kommunala välfärden går på knäna över hela landet när välfärdsbehovet ständigt ökar på grund av en snabbt växande befolkning och många nya invånare med stora behov. Trots det upplever Sverige just nu en våg av varsel och neddragningar på kommunal och regional nivå. Sjukusen bantar ned vårdpersonalen, 4 av 5 kommuner drar in på välfärden och jämfört med för ett år sedan har antalet kommunalt anställda minskat med 0,7 procent.

– Vi är fruktansvärt pressade, vi ligger på bristningsgränsen. Och vi jobbar fruktansvärt mycket övertid. Vi får SMS varje dag om att det saknas folk, säger undersköterskan Madeleine Fagernäs på det hårt drabbade sjukhuset Nya Karolinska i Stockholm, som nu varslar 600 läkare och systrar.

Och de nya invånarna har själva svårt att bära sina vårdbehov.

– Det finns ingen efterfrågan på utrikesfödda analfabeter, förklarade Annicka Carlsson från Arbetsförmedlingen i Filipstad, för SVT:s ”Uppdrag granskning” tidigare under hösten.

Bilden från Filipstad går igen i kommuner över hela landet.

– Vi har varit generösa och tagit emot många nyanlända, men i grunden så är det också ett demografiskt problem, säger Bengtsfors kommunchef Göran Eriksson till SVT.

Konjunkturen viker ned kraftigt – men staten sväller
Samtidigt som många kommuner och landsting nu tvingas dra ned på välfärden så varnar statliga SBAB för att tillväxten per capita nästa år ser ut att bli negativ – det vill säga svenskarna väntas bli fattigare under 2020.

Men trots en sviktande ekonomi med en sjunkande rekryteringsgrad i näringslivet och neddragningarna inom kommuner och landsting, så är det desto muntrare tider inom den skattefinansierade statsapparaten. I statlig sektor ökade antalet anställda med 3,9 procent och lönesumman ökade med 5,4 procent det senaste året, meddelar SCB.

Systembolaget vill konkurrera med gränshandeln – lanserar budgetöl

0
Systembolaget tänker lansera nya budgetöler för att möta den utländska konkurrensen. ©Sebastian Wikström.

De ekonomiskt allt mer trängda svenskarna föredrar att köpa sitt alkohol utomlands, i Danmark och Tyskland, där priserna är mycket lägre än i Sverige. Det har fått Systembolaget, som i Sverige har monopol på att sälja alkohol starkare än 3,5 procent, att agera.

Nu vill den statliga alkoholåterförsäljaren lansera två budgetöl för att möta den danska och tyska konkurrensen. De nya ölerna ska kosta max 6,90 kronor per burk. I dagsläget är den billigaste ölen på ”bolaget” Åbros Fem Komma Tvåan i 33 centiliters burk som kostar 8,40 kronor. De billigaste burkölen i halvlitersförpackning är Kung, Millennium och Smålands Mellanöl som alla landar strax under 11 kronor, enligt Systembolagets hemsida.

Till sidan Beernews säger Systembolagets presschef Lennart Agén att ”särskilt för ljus lager är priset en viktig faktor för kundnöjdheten. Därför har vi i lanseringsplanen med en ljus lager i lägre prisklass”.

Men alla är inte imponerade av Systembolagets nya strategi att konkurrera i lågprissegmentet.

Johan Håkansson, grundare av Ängöl i Kalmar och ordförande i Sveriges Oberoende Bryggerier tillhör kritikerna.

– Systembolaget säger sig värna folkhälsan genom dyra reklamkampanjer och subjektiva debattartiklar. Att sedan efterfråga öl för 6,90 är dubbelmoral. Det är den billigaste alkoholen som är allra skadligast för folkhälsan, säger han till Beernews.

Efter massinvandringen – nu tvingas kommunerna skära i välfärden

0
Ny forskning visar att det tar 15 år för hälften av nyanlända invandrare att få jobb. Foto: Nya Tider arkivbild

En kartlägging som SVT har gjort visar att fyra av fem kommuner nu måste dra ned på den kommunala verksamheten.

– Vi har varit generösa och tagit emot många nyanlända, men i grunden så är det också ett demografiskt problem, säger Bengtsfors kommunchef Göran Eriksson till den statliga TV-kanalen.

Bengtsfors måste spara 25 miljoner kronor nästa år och för att lyckas med det stänger man nu ned den dagliga verksamheten för psykiskt funktionsnedsatta och ett LSS-boende för handikappade. Även elevhälsan drar men ned på, gatubelysningen sänks och man kommer att snöploga vägarna mer sällan. Dessutom överväger man att minska antalet lekpatser i kommunen.

Några nya skattehöjningar för att stärka kommunens ekonomi är också uteslutna eftersom Bengtsfors redan har en av landets högsta skatter och är rädda att stöta bort hushåll som betalar inkomstskatt om man höjer skatten mer.

Samtidigt som många kommuner nu tvingas dra ned på välfärden så varnar statliga SBAB för att tillväxten per capita nästa år ser ut att bli negativ – det vill säga svenskarna väntas bli fattigare under 2020.

Svensk tillväxt snart negativ – hushållens skulder fortsätter öka

0
De flesta siffror pekar nedåt just nu i svensk ekonomi. Foto: Ankara

”När bokslutet för 2019 görs väntas BNP ha ökat med 1,2 procent, vilket är en markant nedgång i förhållande till förra året. BNP-tillväxten väntas falla ytterligare under 2020 och uppgå till 0,8 procent”, skriver statliga SBAB i en färsk rapport.

Med hänsyn till Sveriges befolkningsökning så motsvarar det en per capita-tillväxt om cirka 0,15 procent i år och en negativ ”tillväxt” om 0,2-0,3 procentenheter nästa år. Kutym i Sverige är dock att ignorera befolkningstillväxten – en metodik som gör att länder med stor invandring ser ut att ha en starkare ekonomisk utveckling. Och på så vis kan SBAB denna gång landa i slutsatsen att det inte ser ut att bli någon svensk recession, dvs negativ tillväxt under minst två kvartal i följd.

Även statliga Ekonomistyrningsverket erkänner att det inte ser helt ljust ut för svensk ekonomi: ”ESV noterar att tillväxten i ekonomin har bromsat in och att högkonjunkturen nu är över. Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 17 miljarder kronor nästa år och det strukturella sparandet avviker tydligt från målnivån för överskottsmålet. Sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar nästa år.”

Samtidigt fortsätter hushållens skulduppbyggnad, under tredje kvartalet med 4,7 procent vilket är nästan dubbelt så snabbt som lönerna ökade. ”Om 75 procent av bankernas utlåning har bostäder eller kommersiella fastigheter som mål är detta den största risken i det svenska systemet. Det vet resten av världen, och en stor del av finansieringen kommer utifrån.”, sa riksbankschefen Stefan Ingves i samband med att Riksbanken under onsdagen presenterade sin senaste stabilitetsrapport.

– I den sämsta världen råkar vi ut för lågkonjunktur då vi återigen får frågan om vad fastigheter egentligen värda, och då kan bankerna få problem, förklarade Ingves.

– Den som var med på 90-talet vet hur illa det kan vara och det tar ett bra tag att gräva sig ur en grop.

Tillväxten saktar in i EU – gasar i Ryssland

0
Tillväxten i Europa är fortsatt högst i Ungern, men den största ökningstakten står Ryssland för. Foto: Affärsdistriktet i Moskva ©Deensel

Den redan tröga tillväxten inom EU saktar nu in ytterligare något, från en årstakt om 1,4% under andra kvartalet till 1,3% i det tredje. Denna data utifrån hittills inrapporterade länder, meddelar Eurostat. Största nedgången sker i Rumänien som går från 4,3 till 3,2 procents tillväxt. Samtidigt tredubblas den italienska tillväxten från 0,1 till 0,3 procent – vilket dock inte är tillräckligt för att ta Italien ur botten av EU:s tillväxtliga.

Med 4,8 procent har Ungern EU:s högsta tillväxt för andra kvartalet i rad. Den största tillväxtökningen i Europa står Ryssland för som går från 0,9 till 1,7 procent.

Svenska myndigheter har ännu inte rapporterat de senaste svenska siffrorna och det råder stor osäkerhet kring dessa efter att det framkommit att det norska konsultbolaget Evry, som samlar in data till SCB, under en längre tid har försett den svenska myndigheten med felaktiga siffror.

Sverige hade en årlig tillväxt på 1,4 procent under det andra kvartalet, eller drygt 0 procent per capita. Men Danske Banks svenske chefsekonom menar nu att de senaste svenska tillväxtsiffrorna kan ha varit överdrivna på grund av de felaktiga sysselsättningssiffrorna.

Uppdatering:

Finansministern föreslår ökad statlig skuldsättning

0
Finansminister Magdalena Andersson vill att staten ska börja låna mer pengar så att regeringen får en större budget att röra sig med. Foto: EU2017EE Estonian Presidency

Med ett par år till nästa valrörelse lyfte finansminister Magdalena Andersson (S) förra veckan ett förslag om att slopa statens nuvarande ”överskottsmål” för statsfinanserna, rapporterade Affärsvärlden. Idag är statens överskottsmål för statsbudgeten en tredjedels procent av BNP, men genom att ersätta målet om överskott med ett ”balansmål” så skulle i praktiken staten kunna gå från att, som idag, sakta betala av sina skulder, till att istället återigen börja öka belåningen.

Överskottsmålet upprättades efter 1990-talskrisen för att sanera de offentliga finanserna. Om målet avskaffades idag skulle regeringen kunna spendera ytterligare 16 miljarder – pengar som är välbehövliga ute i välfärden på grund av den tunga belastning som invandringen till Sverige har medfört – i synnerhet sedan 2015. Dessutom är investeringsbehoven mycket stora, och växande, när det kommer till svensk infrastruktur såsom elnät, VA, väg och järnväg.

Men Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån, varnar för att ett slopat överskottsmål istället riskerar leda till ökat slöseri. ”Problemet är förstås att pengarna lika gärna skulle kunna användas till löpande utgifter som inte betalar av sig i framtiden. Det är inte alltid solklart vad som utgör ’sunda investeringar.’ Och det är kanske i ljuset av det som man ska förstå både innehållet och tajmingen i Magdalena Anderssons utspel.”, skriver Broman.

Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat var den svenska statsskulden cirka två biljoner kronor i slutet av 2018. Detta motsvarar 39 procent av BNP, eller nästan 400 000 kronor för varje svensk löntagare.

Boeings ”dödsplan” börjar flyga igen i januari

0
Boeings 737 MAX börjar flyga igen i januari. ©Jeff Hitchcock.

Det var den 29 oktober förra året som piloterna på indonesiska Lion Airs nya Boeing 737 MAX tappade kontrollen över planet och störtade med nosen först i havet utanför Javas kust. 10 mars i år upprepade sig samma sak när ett 737 MAX-plan tillhörande Ethiopian Airlines störtade kort efter start i Addis Abeba. Sammanlagt dog 346 personer i olyckorna.

Kort efteråt erlades MAX 737 med ett världsomspännande flygförbud.

Olyckorna ska ha förorsakats av att ett automatiskt styrsystem kallat MCAS, utan piloternas kännedom, tog kontrollen över och tvingade planen planet att störtdyka.

Nu menar Boeing att man löst problemen med flygplansmodellen och att den är säker att flyga. Modellen kommer att börja levereras till olika flygbolag i december och i januari ska alltså det olycksdrabbade planet upp i luften igen.

Försäljning av privatjet skjuter i höjden

0
©Pixabay.

Att flyga mindre ofta, sluta äta kött och upphöra med att skaffa barn lyfts ofta fram som bra metoder för européer och europeiskättade folkslag runt om i världen att minska sin så kallade klimatpåverkan.

Kändisar och storföretag verkar dock inte ta till sig av det första rådet, att döma av den explosionsartade försäljningsökningen av privatjet. Enligt Breitbart kommer det spenderas motsvarande 2,4 biljarder kronor på privatflygplan det kommande decenniet. Köparna är i regel förmögna kändisar, storföretag och regeringar.

Det beräknas att de mindre privatflygen släpper ut upp till 40 gånger mer koldioxid per passagerare än ett kommersiellt flygplan på en reguljär rutt.

Microsoft nylanserar fiaskobrowsern Edge

0
I början av 2020 släpps den nya versionen av webbläsaren Edge. ©Microsoft.

I samband med lanseringen av operativsystemet Windows 10 lanserade Microsoft en ny webbläsare, Edge, som skulle ersätta den utdaterade Internet Explorer. Förväntningarna var höga på att Edge skulle kunna återta åtminstone en del av de marknadsandelar som Internet Explorer innehade i början av 2000-talet, innan webbläsaren blev omsprungen av konkurrenter som Firefox och Chrome.

Mätningar över antalet användare av olika webbläsare visar att Edge i dagsläget inte ens används av 5 procent av världens internetanvändare, trots att Microsoft är den helt dominerande plattformen för persondatorer. I jämförelse använde över 60 procent av webbsurfarna Microsofts tidigare webbläsare Explorer för tio år sedan.

15 januari nästa år släpps den nya versionen av Edge. Förutom ett nytt utseende och ny logga är nya Edge dessutom baserad på källkoden från Chromiumprojektet som också är grundplåten för många andra webbläsare likt Chrome, Opera och Vivaldi.