tisdag, 29 september, 2020
tisdag, september 29, 2020

Tjänar Sverige på EU-medlemskapet? Så tycker göteborgarna!

0

Varför väljer tiggarna Sverige? Hur kommer det sig att så få jobbar?

0

Signerat Magnus Stenlund:20% av kranvattnet rinner ut – och spillvattnet rinner in

0

Bedrev journalistik – riskerar två år i fängelse

0

Demonstranter vid riksdagens öppnande: Politikerna är landsförrädare!

0

Ledaren: det är medias kryperi för kulturmarxistiskt våld som gör detta möjligt

0

Därför är Sveriges lagar utdaterade

0

Löfven vill inte koppla brottslighet till etnicitet; 8-åringar rånar i Malmö; SD mot kristofobi

0

Signerat Magnus Stenlund: I. Berättelsen om Sveriges ursprung

0

Ledare: Skatteverkets förföljelse av dissidenter är olaglig

0

”Inga religiösa motiv” bakom Malmö-kravaller; tusentals protesterar i Sydafrika; upplopp i Ronneby

0

Rekordvarsel på svensk arbetsmarknad och het studiodebatt om fastighetsskatten

0

Ska det vara förbjudet att bränna koranen i Sverige?

0

Malmö i lågor och upplopp efter koranbränning

0

Dan Park: Provoceras man av yttrandefrihet kan man flytta till Mellanöstern

0

Tystas rasism mot vita i media?

0

”Inbördeskrig” i USA under natten; MSM fortsätter skära ner; Militär konflikt mellan gäng i Göteborg

0

Journalist åtalas för hets mot folkgrupp; Ungern och Polen hjälper kristna; Koran-bränning anmäld

0

Offentliga arbetslöshetssiffror underdriver verkligheten; Soros tuffa krav på svenska skattebetalare

0

Domar för åsiktsbrott upp 500%; Rättvisekrigare ny svensk DO; Våg av våldsamma rån mot minderåriga

0

Röster från asylboendet: Barnvåldtäkten ”inte så viktig”

0

Hatar vita kvinnor – gick till knivattack på Söder; Grön Ungdom vill förbjuda politiska motståndare

0

Mördare på fri fot efter beväpnad fritagning och nytt etniskt intresseparti i Sverige

0

Patrik Oksanen angriper alternativa bokmässan

0

Ingen utvisning för mordbrand; Bards kritik mot ”sojapojkar”; vit man misshandlad av BLM-mobb

0

Avslöjade djupa staten – arresterades direkt; välbeställda flyr NY och LA; svenska staten gjorde 80-åring hemlös

0

Husrivning vapen mot Kinavirus och organisationsförbud för ”rasister”

0

Man häktad för våldtäkt på asylboende, Löfven sjunker i mätning och Soros gör stor donation

0

Den svenska statsskulden – på väg uppåt, men hur mycket?

0
Pengar. Foto: Privat.

Riksgälden spår en snabb ökning av statsskulden
Coronaåtgärder ligger bakom en stor del av den kraftiga ökningen av statens upplåning. Minskade skatteintäkter på grund av den avmattade ekonomin accelererar underskotten och Riksgälden räknar med att statens upplåning ökar med nästan 400 miljarder kronor i år. Nästa år beräknas statsskulden öka med ytterligare 70 miljarder kronor. I slutet av 2019, innan pandemin slog till, var statsskulden 1 113 miljarder kronor.

Prognosen, som presenterades redan den 19 maj i år, kan komma att ändras både uppåt och neråt när nästa prognos släpps i september. En fortsatt risk för ökad arbetslöshet kan komma att öka statsskulden kraftigt, när staten behöver utöka sina stödpaket. Prognosen från Riksgälden för 2020 är ökad statsskuld med cirka 400 miljarder kronor. Huvuddelen av den ökade upplåningen anses bero på de åtgärder som vidtas för att minska pandemins påverkan på samhället.

EU:s återhämtningsfond kan öka Sveriges statsskuld
EU:s återhämtningsfond, som Nya Tider rapporterade om förra veckan, innebär en uppenbar risk för att Sverige kan komma att bli betalningsskyldigt för att täcka upp EU:s återbetalning av de lån som skall finansiera fonden. Lånen skall tas upp under tiden 2021 till 2023 och återbetalas fram till 2058, enligt den plan som rådet antog den 21 juli. Fondens syfte är att hjälpa de euro-länder som har en alltför hög statsskuld att betala för sina krisåtgärder.

Återbetalningen av de cirka 7 700 miljarder kronor som EU skall låna upp kommer att ske både genom att budgetmedel avsätts och genom införande av nya EU-skatter. De senare måste enhälligt godkännas av samtliga nationella parlament, men få tror att något lands parlamentariker vågar stå emot trycket från unionen.

Om det skulle bli så att EU:s beskattningsrätt avslås, finns det bara två alternativ kvar för unionen. Antingen tas återbetalningen från den vanliga budgeten, vilket kommer att urholka EU:s verksamhet på ett radikalt sätt, eller så skjuts kostnaderna istället över direkt på medlemsländerna. Det senare skulle innebära en radikal höjning av EU-avgiften.

I genomsnitt kommer kostnaden för amortering och ränta på lånen att uppgå till svindlande 250 miljarder kronor per år under de 38 år som skulden skall amorteras. Det motsvarar drygt 15 procent av EU:s årliga budget. En neddragning av EU:s budget med 15 procentenheter skulle skapa stor dramatik i EU-byråkratin. Det kommer därför sannolikt inte att inträffa. Därför återstår bara en kraftig ökning av avgifterna för medlemsländerna. Det mest troliga är då att Sverige kommer att drabbas oproportionerligt mycket, inte minst genom att kravet på att slopa vår rabatt på den BNI-baserade avgiftsdelen ökar.

Exakt hur stor del vi skulle tvingas att betala är naturligtvis omöjligt att säga, men utifrån ett antal antaganden skulle det kunna bli en genomsnittlig höjning med mellan 5 och 7 miljarder plus slopad rabatt på cirka 10 miljarder kronor per år. Allt annat orört, skulle det i dagsläget innebära en ökad statsskuld för Sverige på totalt nästan 600 miljarder kronor innan EU:s skuld är slutbetald. Den 30 juni var statsskulden totalt 1 158 miljarder kronor .

Våra välfärdspengar betalar andra EU-länders skulder
Om EU ges en egen beskattningsrätt, vilket det just nu ser ut som, betyder det att Sverige skulle behöva minska det egna skatteuttaget, om vi inte vill öka det totala skattetrycket för invånarna. Det skulle i sin tur tvinga fram neddragningar på våra välfärds- och trygghetssystem. Dessa områden lider inte av för mycket resurser, snarare tvärtom.

Ingen vet i dag exakt hur, men det råder en stor enighet om att åtgärden att låna upp cirka fem gånger EU:s årsbudget kommer att få konsekvenser för medlemsländerna. Att det kommer att påverka den svenska ekonomin är inte heller en tvistig fråga. En initierad bedömare som Nya Tider talat med menar att det är uppenbart att både den nya långtidsbudgeten och stödfonden kommer att påverka statens finanser, utan att i dagsläget kunna ange något belopp.

Det finns dessutom en uppenbar risk för att svenska staten kan komma att tvingas betala högre ränta för sin egen upplåning, eftersom vi tar på oss betalningsansvaret också för en del av EU:s lån. Långivare riskkalkylerar med hela skuldsituationen och Sverige anses som ett rikt land som kan komma att få ta en större proportionell del av EU:s lånekostnader än vad vår ekonomi egentligen är riggad för. EU:s enorma skuldsättningsstrategi kan därför bli ett dubbelt bakslag för Sverige.

Den svenska konjunkturen indikerar ökat lånebehov
Arbetslösheten och antalet konkurser är en viktig faktor när man vill få ett begrepp om vart konjunkturen är på väg. Båda faktorerna går åt fel håll.

I andra indikatorer, som konjunkturbarometern och inköpschefsindex , har den snabbt sjunkande trenden från det andra kvartalet bromsat in. Inget av de båda indexen visar dock en positiv utveckling, utan snarare en mindre negativ syn på framtiden i företagen. Privatpersoner har en mer negativ syn. Samtidigt visar statistik från arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar snabbt. I juni var 572 332 personer anmälda som arbetslösa eller arbetssökande med olika stödformer, 107 445 personer fler än ett år tidigare. Det är en ökning med 23 procent.

Enligt Upplysningscentralens statistik är det bara i fyra län i Sverige som antalet konkurser inte har ökat under det första halvåret 2020. I de orangefärgade länen är ökningen >0 men mindre än 10 procent.
Källa och bild: UC.se

Enligt statistik från UC, Upplysningscentralen, har antalet konkurser under det första halvåret i år varit cirka 17 procent fler än under samma period 2019, trots att de minskat något i juni. De flesta konkursbesluten gäller restaurang- och besöksnäringen samt detaljhandeln. Det är en kraftig ökning, men inte så stor som många befarade i pandemins inledning.

I ett pressmeddelande säger Richard Damberg, ekonom på UC:

– Det kraftiga fallet i BNP under andra kvartalet bäddar för en andra våg av konkurser under det andra halvåret. Kraftiga stödåtgärder motverkar den utvecklingen. Sammantaget är läget osäkert och konkursnivåerna beror i hög grad på hur smittspridningen påverkar handel och konsumtion framöver.

Hur stor del av de negativa effekterna som härrör från pandemin respektive den underliggande konjunkturnedgången som påbörjades redan under 2019 är det svårt att uttala sig om. En stor del av de företag som gått i konkurs i år hade, enligt UC, redan förlustsiffror i bokslutet för 2019 och kan mycket väl ha rönt samma öde även utan en pandemi.

Oavsett vilket kan den ökande arbetslösheten spä på konjunkturnedgången genom att människor drar ned på sin konsumtion när inkomsterna minskar. Det är en sund och klassisk reaktion för den enskilde, men skapar problem för nationalekonomerna när skuldsamhället sätts på prov. Det finns stor risk för att statens och kommunernas utgifter kommer att öka kraftigt på grund av en sådan utveckling och då kommer statsskulden att tvingas upp.

Utsikterna från olika positioner leder alltså till samma bild, vi ser en kraftigt ökad statsskuld framför oss. Det är det sista Sverige behöver.

Cirkus Sverige: BLM vinner Stanely Cup och andra spaningar

0

Mord och bränder under natten till fredag och ökad makt- och censurstrid inom sociala medier

0

Löfven tyst efter dödsskjutning, polis kritiseras efter farmarmord och Trump i ledning

0

Ny minnesplats på Fårö för baltiska flyktingar

0
Minnesplatsen invigs. Från vänster: Riina Noodapera och Egil Linge, Estlands respektive Lettlands honorärkonsuler på Gotland, samt initiativtagaren Kerstin Blomberg. Anny Himmest, en två månader gammal flicka i en familj från Ösel, avled strax efter ankomsten till Sverige. Gravstenen har bekostats av Fårö Hembygdsförening. Foto: Gotlands Estniska Förening

– Det blir ännu ett fotavtryck på Gotland som visar på vilka övergrepp som bland annat det estniska folket utsattes för i samband med den sovjetiska ockupationen, säger Riina Noodapera, estnisk honorärkonsul på Gotland, till Nya Tider.

Under andra världskriget kom över 20 000 flyktingar från våra baltiska grannländer Estland och Lettland och i viss mån Litauen till Sverige. Av dessa var det cirka 11 000 som efter farliga och strapatsrika färder till havs steg iland på Fårö eller längs kusten på övriga Gotland. Många var det också som inte klarade resan över Östersjön utan försvann i havet, men hur många de är vet man inte.

En stor majoritet av flyktingarna kom under hösten 1944, när Röda armén återockuperade alla de tre baltstaterna och inledde över 50 år av förtryck av de baltiska folken.

Ny minnesplats på Fårö
Minnesplatsen invigdes den 22 juli vid Fårö kyrka, på kyrkogården. Den består av en minnesplakett som satts upp intill en barngrav efter en estnisk flicka vid namn Anny Himmest. Hennes familj hade flytt från ön Ösel och färdats i ett och ett halvt dygn med vågor som sköljde över den öppna båten. Anny avled strax efter framkomsten till friheten.

Att minnesplatsen blev verklighet kan man tacka en eldsjäl för, nämligen den pensionerade sjuksköterskan Kerstin Blomberg som har intervjuat många av de balter som trots allt lyckades ta sig till ön och övriga Gotland. Hennes efterforskningar har resulterat i två böcker med anknytning till ämnet, Fårö, min hemö och Människorna på ön. För Nya Tider berättar hon bland annat om en historia i en av dessa böcker, nämligen en lettisk man som nyligen avled. Han hade först tagit sig till Fårö, men sedan likväl riskerade livet och åkte tretton gånger över havet till Lettland för att rädda så många som möjligt undan de framstormande bolsjevikerna.

Blomberg har varit aktiv i Rädda barnen och var med och startade upp Rädda barnen i Lettland efter självständigheten.

Invigdes av honorärkonsuler
Honorärkonsulerna på Gotland från Estland och Lettland invigningstalade på sina respektive språk. Förutom Riina Noodapera från Estland deltog konsul Egil Linge från den lettiska sidan. Linge är psykoterapeut och mest känd för att han regelbundet gästar TV4:s program Malou efter tio.

Det blev dock ingen stor sammankomst på grund av coronarestriktionerna, berättar Kerstin Blomberg, som bara utannonserade invigningen ”genom några enkla affischer uppe vid affären”.

– Vi fick ju helt enkelt inte vara fler än 50, men det hela blev ju ändå känt via radio innan, så det fanns kyrkvärdar där som faktiskt fick stoppa folk från att komma in, berättar hon.

Bland de närvarande fanns både balter och andra intresserade från lokalbefolkningen.

Riina Noodapera berättar för Nya Tider att det finns många andra minnesmärken på Gotland och Fårö över estniska livsöden under modern tid, och hon återkommer till att det är viktigt att inte glömma.

– Det är så viktigt att vi har alla dessa minnesplatser som påminner oss om att vi aldrig får glömma det lidande som Estland men även Lettland fick gå igenom.

”Svenska skolbarn borde lära sig mer”
Kerstin Blomberg berättar om hur det kändes att besöka den estniska ön Saaremma, den ö som på svenska kallas Ösel men som också omsjungs med värme av den välkände, estniske kompositören Georg Otts i sången ”Saaremaa valss”.

– När jag kom till Ösel… Det såg ju exakt nästan ut som Fårö och då förstod jag hur nära vi låg varandra. Det var otroligt.

Även Riina Noodapera berättar i ett inslag för Sveriges Radio att många exilester i Sverige har köpt sommarhus på Gotland, helt enkelt eftersom de känner igen sig i den natur som finns.

Blomberg och Noodapera är också överens om en annan sak, nämligen att kunskaperna hos svenskarna om de baltiska folkens öde under andra världskriget är dålig.

– Jag brukar träffa estniska representanter, bland annat från ambassaden, som tycker att man generellt vet ganska mycket om vår historia här på Gotland. Däremot säger de att det är något helt annat i Stockholm. Där vet många väldigt lite, säger Noodapera.

Kerstin Blomberg har en liknande erfarenhet:

– Ibland när jag har varit ute och föreläst om vad som hände med de baltiska flyktingarna vid andra världskrigets slut har många ungefär sagt så här: ”Oj, inte visste jag att det var så här många som 11 000 flyktingar från Baltikum.” Dessutom blandar många fortfarande ihop Estland, Lettland och Litauen med varandra.

Trots att balter är några av svenskarnas allra närmaste grannfolk, inte bara geografiskt utan även kulturellt, har den svenska solidariteten under årtionden i stället riktats mot diktaturer som Vietnam och Kambodja och Zimbabwe.

– Jag tycker att man borde lära svenska skolbarn mer om vad som hände när baltiska flyktingar kom till oss; nu vet de nästan ingenting, säger Kerstin Blomberg.
Riina Noodapera är inne på samma linje, men utvecklar resonemanget ytterligare:

– I undervisningen tar Förintelsen mycket plats, men det talas väldigt lite om att det faktiskt begicks folkmord på ester men även letter, att det bedrivs etnisk rensning och stora folkomflyttningar hit och dit. Det talas det nästan inte om. Vi har inte haft någon Emerich Roth som har åkt runt i skolorna och berättat om vårt folks lidande under sovjetiskt styre.

Pedofilmamman och pojkvännen dömda till fängelse

0
Pedofilmamman och hennes pojkvän döms till fängelse. Foto: Privat

Fallet uppdagades när en vän till den 25-åriga Carita Löf ville köpa en begagnad dator av henne i november förra året. Med sig hade vännen en annan kompis och deras barn som lekte med Caritas två unga söner. Carita sade att hon först behövde radera saker på datorn innan hon kunde sälja den. Efter ett tag behövde hon gå iväg och göra ett ärende och då passade vännerna på att titta på datorn där de hittade pornografi som de nyfiket tittade på.

Carita Löf. Foto: Privat

Men efter att ha först hittat några pornografiska bilder med Carita hittades plötsligt ett flertal barnpornografiska filmer och bilder – på Carita och hennes egna barn. Vännerna såg bara en av filmerna, som visade hur Carita våldtog en av sina söner, innan man beslutade sig för att stjäla med sig datorn för att kunna lämna in den till polisen.

Tack vare det rådiga agerandet skulle Carita och hennes pojkvän, den 30-åriga trebarnspappan Christian Ambjörnsson, kunna gripas och ställas inför rätta. I torsdags den förra veckan kom domen – fleråriga fängelsestraff för de båda pedofilerna för en stor mängd grova sexualbrott mot Caritas två söner, två och fyra år gamla.

Lycklig mamma på sociala medier – våldtog barnen
På sociala medier visar Carita upp sig själv och sina söner. På en bild skriver hon: ”Medans stora killen är och leker av sig på dagis så passar vi på att mysa lite hos mormor och morfar”.

På en annan av yngsta sonen skriver hon i juni 2018: ”Tänk att du blir 1 år idag mitt hjärta. Vart försvann den tiden ? Ibland går det alldeles för fort och det känns som man inte riktigt hänger med ! Älskar dig min prins”

Men bakom den lyckliga fasaden började hon att utnyttja sina söner på de grövsta och mest depraverade vis, ivrigt påhejad av sin pedofile pojkvän. I chattkonversationer som skickats mellan Christian och Carita ber Christian om specifika sexuella övergrepp som Carita sedan begår på sina söner. Han nämner barnen vid deras namn och skriver till exempel ”Vill se dig kyssa [pojkens namn] med tunga”. På filmen som sedan skickats till honom från Caritas mobil ses pojken ligga i fosterställning på sin säng innan hon börjar kyssa honom intensivt med tunga.

Carita Löf med ett av sina barn. Foto: Privat

I en annan skriver han ”Men jaaa, gör den hård och rid av den” till henne. Kort därefter skickar Carita två filmer där hon ses utföra oralsex på sin son och sedan naken sätta sig gränsle över honom och tar hans penis i sitt kön och genomför ett samlag. När pojken gnyr och uttrycker obehag över detta säger hon ”Det är inget farligt. Men [pojkens namn] lägg dig ordentligt, det är inget farligt” innan hon fortsätter våldta sitt eget barn.

Konversationer mellan Christian Ambjörnsson och Carita Löf där de kommenterar filmer där Carita våldtar sina barn. Foto: Polisens förundersökning

Urinerade barnen i ansiktet – skickade glada meddelanden om det
På en annan film hör man hur pojken förtvivlat skriker men får till svar av Carita ”Jag måste” innan man i närbild ser hans penis i hennes kön. Mellan de långa konversationerna bedyrar Carita hur mycket hon älskar Christian och de skickar otaliga hjärtan, glada smileys och skrattar åt övergreppen och berättar hur kåta de blir av det de gör.


Carita beskriver glatt hur hon urinerat i sin egen sons mun. Foto: Polisens förundersökning

En del av brotten beskrivs så här i åtalet:

”haft Målsäganden 2s penis i sin mun och sugit på den. Carita Löf har vidare förmått Målsäganden 2 att delta i sexuella handlingar genom att urinera över Målsäganden 2s huvud och ansikte samt genom att trycka Målsäganden 2s huvud och ansikte mot sitt nakna kön.”

”Carita Löf har förmått Målsäganden 1, född 2015, att medverka i en handling med sexuell innebörd då hon suttit med särade ben över målsägandens ansikte och urinerat på målsäganden som sover. Carita Löf har filmat sexualbrottet.”

”Carita Löf har genomfört en sexuell handling, som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, med Målsäganden 1, född 2015. Detta har skett genom att Carita Löf fört upp en dildo i Målsäganden 1s anus.”

”Carita Löf har försökt ha vaginalt samlag med Målsäganden 1, född 2015. Detta har skett genom att Carita Löf satt sig gränsle över målsäganden och tryckt sitt nakna kön mot målsägandens penis samt försökt föra in målsägandens penis i sitt underliv.”

”Carita Löf har genomfört en sexuell handling, som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, med Målsäganden 1, född 2015. Det har skett genom att Carita Löf har fört upp en dildo i Målsäganden 1s anus. Carita Löf har vidare genomfört och förmått målsäganden att delta i andra sexuella handlingar genom att slicka honom i och vid anus, samt genom att föra upp en dildo i sitt eget underliv och anus, vart efter dildon tryckts mot Målsäganden 1s ansikte och mun.”

Våldtar med stor dildo – drogade sina barn
Vid ett av tillfällena när Carita våldtar en av sönerna analt med en stor dildo och filmar våldtäkten tvingas hon ta i hårt och utbrister då glatt: ”Jäklar, nu är den inne… Mer än toppen du”. Barnet ligger då helt utslaget och reagerar inte av den våldsamma penetrationen. Ofta syntes barnen ses trötta, sluddrande eller sovande på flera av filmerna. För att lyckas utföra flera av våldtäkterna hade Carita drogat sönerna med amitriptylin och pregabalin vilka kan leda till sömnighet och trötthet. Via sitt jobb inom hemtjänsten kunde Carita stjäla flera läkemedel från brukare och tester av en av sönernas hår gav även positivt utslag för dessa ämnen som de inte kunnat få i sig på annat vis än att deras egen mor gett dem sömntabletter.

Dildo som använts för att våldta en av sönerna. Foto: Polisens förundersökning

Hon har även filmat två äldre brukare utan deras vetskap när dessa varit nakna för att sedan skicka dessa filmer till sin pojkvän.

Både Carita och Christian har förnekat brott, Christian genom att hävda att Carita försökt sätta dit honom i ett svartsjukedrama och Carita genom att hävda att hon inte vet om vad det är som sker eller varför hon skulle ha begått sådana handlingar mot sina egna barn.

Hävdar ovetskap om varför hon ses begå övergrepp
Carita påstår i förhör med polisen att hon vet om att Christians egna tre barn blivit utsatta för övergrepp av Christian. Dessa barns mamma förnekar bestämt kännedom om några sådana sexuella övergrepp och har numera ensam vårdnad om Christians och hennes barn.

Carita påstod även i ett av förhören att hon sett Christian stoppa sin penis i ett av hennes barns mun när han duschat tillsammans med barnet och att Carita och Christian därefter bråkat. Men genomgående i förhören påstår hon sig samtidigt lida av mycket dåligt minne och svarar mest lojt om de anklagelser som förs fram mot henne varvat med en märkligt spelad ovetskap. Hon presenteras flera gånger med filmklippen där förhörsledaren pekar på att det klart och tydligt är Carita som ses på filmer där hon våldtar sina egna barn. Till vilket hon gång på gång svarar att hon inte vet hur något sådant kan ske och att hon inte förstår varför hon ses göra sådana saker.

Carita Löf efter att hon gripits av polisen. Foto: Polisen

Hennes anklagelser om Christians påstådda övergrepp har inte genererat något som åklagaren valt att ta upp i åtalet och hennes illa konstruerade försvar av sitt agerande skulle även visa sig helt ovidkommande för tingsrätten som i domen skriver:

”Tingsrätten anser att Carita Löfs uppgifter om att hon är helt ovetande om det icke egenproducerande materialet inte kan godtas. För domstolen framstår det som ytterst osannolikt att det på en bärbar dator som hon enligt egna uppgifter regelbundet använde inte skulle ha noterat att det fanns den här typen av lagrade filer där, särskilt som de, såvitt tingsrätten uppfattat saken, huvudsakligen låg i en mapp på datorns skrivbord märkt ’Carres’ med en undermapp som hette ’porr’. Tingsrätten finner Carita Löfs uppgifter så osannolika att de kan lämnas utan avseende.”

Vidare skriver rätten om hur grova brotten hon begått varit samt om barnens hjälplöshet inför deras pedofila moders övergrepp:

”Brotten har riktats mot två små barn som varit helt utlämnade åt Carita Löfs förehavanden. De har stått i beroendeställning till henne och inte haft någon möjlighet att värja sig mot övergreppen. Det kan vidare konstateras att Sekretess 1 på några åtalspunkter varit vaken och medveten om vad som händer. Han protesterar högljutt i vissa filmsekvenser och situationen måste för honom ha framstått som oförklarlig och skrämmande. I de fall där han är sovande, eller i något fall försatt i ett hjälplöst tillstånd genom drogpåverkan, och inte tycks uppfatta vad pågår har han utsetts för grova övergrepp med hjälpmedel i form av penisattrapper.”

Stora mängder barnpornografi
Christian, som försökt förneka sin skuld till brotten, kunde utan större besvär kopplas till rollen som anstiftare av brotten med teknisk bevisning av kammaråklagare Maria Rensfelt och assistentåklagare Maria Lundberg. Vidare hittades stora mängder med grov barnpornografi i datorer och mobiltelefoner hos honom.

Totalt rör det sig om 4 971 filmer och bilder, varav 1 060 anses som grova. Totalt hade Carita tagit 216 bilder och filmer på sina egna barn vilka hon sedan skickat till Christian.

I domen skriver tingsrätten om Christians skuld:

”Christian Ambjörnsson förekommer inte i belastningsregistret. Straffvärdet för de brott han nu dömts medför även för honom att någon annan påföljd än fängelse inte är aktuellt. I de delar han har fällts till ansvar för brott mot Sekretess 1 och Sekretess 2 har han varit fullt införstådd med omständigheterna kring filmernas tillkomst.”

Döms till fleråriga fängelsestraff
Carita Löf dömdes till tio års fängelse för grov våldtäkt mot barn (11 tillfällen), försök till grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn (3 tillfällen), sexuellt ofredande (två tillfällen), kränkande fotografering (två tillfällen) och grovt barnpornografibrott.

Christian Ambjörnsson dömdes till sex år och sex månaders fängelse för anstiftan av grov våldtäkt mot barn (två tillfällen), anstiftan av grovt sexuellt övergrepp mot barn, anstiftan av sexuellt ofredande och grovt barnpornografibrott.

De båda pedofilerna skall även gemensamt betala skadestånd till ett av offren med 190 000 kronor och 55 000 kronor till det andra. Carita skall därutöver även betala 165 000 kronor i skadestånd till ett av sina barn och 115 000 kronor till det andra. Vidare skall hon även betala skadestånd om 15 000 kronor vardera till de två äldre brukarna hon filmat nakna utan deras vetskap.

Caritas barn är nu hos deras biologiska pappa enligt uppgifter till Nya Tider.

12-årig flicka ihjälskjuten av gängkriminella

0
Platsen för skjutningen. Foto: Google Maps

Larmet om pågående skottlossning inkom till polisen vid 03.27 natten mellan lördag och söndag i Norsborg i Botkyrka kommun. Enligt uppgifter till polisen skall en bil ha kört förbi platsen, som ofta användes som samlingsplats av ungdomar nattetid, och från bilen skall en eller flera gärningsmän ha öppnat eld mot en samling ungdomar.

Det var först oklart om gärningsmännen, som antas ha varit gängkriminella, lyckades träffa några andra människor, men när polisen väl kom till platsen påträffades en 12-årig flicka allvarligt skottskadad. Flickan träffades av en förlupen kula, som enligt uppgifter till Expressen var ämnad för två unga män som tillhör det så kallade Botkyrka-nätverket som stod på platsen och bar skottsäkra västar. Flickan fördes till sjukhus men hennes liv gick inte att rädda och hon avled under söndagsmorgonen.

Polisjakt på misstänkta gärningsmän
Polisen har spärrat av ett större område kring den misstänkta brottsplatsen utanför en Shell-mack och en McDonaldsrestaurang. Vid 10-tiden på söndagsmorgonen var polisens tekniker ännu på plats och man utreder nu skjutningen som ett mord.

– Vi kommer att jobba för fullt med ärendet under dagen. Det handlar om spårsäkring, att kontrollera övervakningskameror och prata med folk som eventuellt sett eller hört någonting, sade Eva Nilsson vid Stockholmspolisen till SVT.

– Jag kan inte bekräfta några sådana uppgifter, utan vill understryka att vi är i stort behov av vittnesmål och iakttagelser. Det är först när vi har sådana som vi kan säga vad som hänt. Låt oss avgöra om det är relevanta iakttagelser, sade Carolina Paasikivi, polisområdeschef i Stockholm till SVT.

Polisen har inte lyckats gripa någon misstänkt, men har tagit in ett flertal personer till förhör om brottet som man menar kan kopplas till platsen eller som på andra vis är viktiga för utredningen.

– I nuläget finns det ingen gripen som är misstänkt, men flera personer är hämtade till förhör och det är personer som vi, på goda grunder, tror kan bidra till utredningen.

– Det finns också kameror på platsen som är intressanta, så det kommer att finnas bildmaterial som vi kommer kunna analysera, sade Paasikivi vidare till TT.

Flickans anhöriga är underrättade. Vad hon gjorde vid macken, som ligger en bit från bebyggt område, mitt i natten, är ännu oklart.

Botkyrka kommun har upprättat en minnesplats vid bensinstationen Shell på Sankt Botvids väg 3. Kommunen har även öppnat en stödtelefon för både barn och vuxna som kan nås på telefonnummer 08-530 616 30.

Knivdåden ökar – TV4 klippte bort att gängkriminella icke-svenskar är överrepresenterade

0
Tage Alalehto blev 'redigerad' av TV4. Stillbild: TV4

TV4:s nyhetsredaktion har genomfört en kartläggning som visar att antalet personer som söker vård på grund av knivskada har ökat dramatiskt år för år. Uppgifterna bygger på siffror från Socialstyrelsens patientregister.

Knivvåldet i Sverige ökar för sjunde året i rad. År 2012 var det 624 personer som skadades i knivrelaterat våld, år 2019 landade den siffran på 923. Antalet som skadas i knivdåd är sju gånger fler än de som skadas i skjutningar.

De [TV4] har klippt och klistrat och tagit saker ur sitt sammanhang och fått ihop det till något som väl ska passa en på förhand uppgjord kontext och agenda.
– Tage Alalehto, kriminolog

Tage Alalehto är kriminolog vid Umeå universitet. I ett inslag i TV4 den 20 juli säger han att en delförklaring kan vara ”etniska och främlingsfientliga stämningar”. Den som ser inslaget förleds därmed att tro att kriminologen menar att det är rasismen mot invandrare som ligger bakom våldet.

Så är det dock inte. När Nya Tider når Tage Alalehto för att få veta vad han egentligen menar med ”främlingsfientliga stämningar”, alltså vilka som riktar främlingsfientlighet mot vilka, så säger han sig först inte minnas.

– Det är länge sedan den här intervjun gjordes… Hm, det måste vara någon gång före midsommar… Jag måste faktiskt säga att jag inte kommer ihåg vad jag menade.

Han säger att han måste ”haft någon klok tanke med vad jag sade” och lovar att återkomma. Det visar sig att TV4 klippt bort det viktigaste resonemanget i vad han sade. När vi åter får kontakt säger han:

– Jag sade under intervjun att det ökande knivvåldet i högsta grad handlar om gängkriminalitet och knarkhandel. När det gäller vad jag sade om främlingsfientliga stämningar på etnisk grund menar jag att det i första hand är gängkriminella, etniska icke-svenskar som begår de här brotten.

NyT: Så du menar att TV4 har felciterat dig?

– Kanske inte felciterat, men de har klippt och klistrat och tagit saker ur sitt sammanhang och fått ihop det till något som väl skall passa en på förhand uppgjord kontext och agenda.

Alalehto utvecklar resonemanget ytterligare och säger att det inte sällan är etniska svenskar som blir föremål för gängkriminella invandrares framfart, däribland knivöverfall. Enligt Alalehto kan det handla om enstaka svenskar som försöker göra intrång på deras så kallade revir när det gäller knarkmarknaden, men det kan även handla om oskyldiga som helt enkelt blir utsatta för personrån där kniv används som vapen.

NyT: Hur får de här situationerna en etnisk dimension, anser du?

– Ja, att man på olika sätt förnedrar offren och att de blir kallade för ”jävla svenne” och så vidare. Det är vanligt.

NyT: Så det är inte Lasse, Bosse och Pelle som är ute på stan och går runt med kniv för att sticka ner invandrare och på det sättet manifestera någon slags främlingsfientlighet?

– Det är det oftast inte nej. När det inte handlar om vansinnesdåd så är det allt som oftast kriminellt relaterat; knarkhandel, personrån och liknande.

Sedan berättar han att ett ökat problem i utsatta områden som domineras av invandrare är krigsliknande tillstånd mellan diverse olika invandrargrupper, alltså inte bara invandrare som hatar svenskar och tvärtom. Dessa konflikter mellan kriminella invandrargäng sinsemellan inbegriper också ett stort bruk av stickvapen.

NyT: Många i proffstyckarbranschen brukar ju tro att man inte har med sig sina konflikter och inbördes osämja när man kommer till Sverige, utan när alla är här blir de oskrivna blad. Detta stämmer alltså inte, enligt dig?

– Nej, de tar med sig sina konflikter hit i hög grad. Så är verkligheten, och det handlar inte om att se ner på den ena eller andra gruppen. Det är ju bara naturligt att konflikter inte känner några gränser om människorna som är indragna i dem också förflyttar sig. Allt det gamla finns ju kvar.

Tage Alalehto är bekymrad över att TV4 uppenbarligen haft en agenda när de gjorde nyhetsinslaget om det ökande knivvåldet. Även andra stora medier duckar för sanningen, menar han.

– Jag vill inte bara peka ut TV4 för att vilja ha snäva förklaringsmodeller eller för att ducka för sanningar som vissa journalister kanske tycker är åsiktsmässigt obekväma. Samma sak gör ju SVT och flera av de stora medierna.

NyT: Så du tycker att TV4 och andra mainstreammedier ibland sysslar med agendajournalistik på subjektiv, ideologisk grund?

– Jo, men det är ju klart att det är så, och även bland oss kriminologer finns det ju en salig blandning av subjektiva uppfattningar. Det måste väl du som reporter ha stött på då och då, avslutar Tage Alalehto med ett stilla skratt.

Jan Gillberg, pionjär inom alternativmedia, fyller 85 år

0
PÅ 85-ÅRSDAGEN kan Jan Gillberg se tillbaka på, och berätta om, en lång och skiftande karriär. Han bjuder också på ett stort antal färgstarka anekdoter, och hans livsgärning utgör ett stycke svensk mediehistoria. Foto: Nya Tider

Jan Gillberg är i dag mest känd som utgivare av tidskriften DSM, som utläses ”Debatt, sanningssökande, mediekritik”. Den har dock inte alltid hetat så, fram till 1980-talet var namnet ”Den svenska marknaden” och var organ för Sveriges marknadsförbund. En mindre uppmärksammad roll kom Jan att spela som verkställande ledamot i den så kallade Hestner-gruppen, som bestod av ett tjugotal industriledare.

Vávra Suk, Nya Tiders chefredaktör, gratulerar kollegan Jan Gillberg på 85-årsdagen. Foto: NyT

Gillberg har haft en lång och skiftande karriär. Han har bland annat varit ordförande för Högerns ungdomsdistrikt i Stockholm, tal- och motionsskrivare åt dåvarande Högerpartiet och vd för Sveriges Marknadsförbund. Under sin tid i Högerpartiet, som Jan menar då var ”en riktig höger”, kandiderade han 1964 även själv till riksdagen, och var 130 röster från att komma in. Till Nya Tider säger han:

− Sedan kom ju då Yngve Holmberg in i bilden och vi var inte riktigt ”kontanta”. Då lämnade jag Högerpartiet och partipolitiken överhuvudtaget. Det var då jag blev vd för Sveriges marknadsförbund.

Tidig utgivning av alternativa medier
Genom sin utgivning av och arbete för olika tidskrifter kan han sägas vara en pionjär inom alternativmedia. Redan 1963 var han den drivande personen bakom tidskriften ORIGO, vars syfte var att bilda front mot det Jan kallar ”den framvällande mediavänstern”. Resurserna var små, men man lyckades samla en stor skara medarbetare över hela spektrat till höger om den då högljudda extremvänstern. Exempelvis ingick liberalen Per Ahlmark i redaktionskommittén.

Enligt Jan började den ena efter den andra av medarbetarna känna ängslan över att synas i tidskriften, och på tidskriften DSM:s hemsida skrivs:

”Att öppet medarbeta i ORIGO var att hamna på DN:s och Sveriges Radios ’svarta listor’, att inte få möjlighet att bli ’exponerade’ i det då så viktiga Kulturmagasinet OBS, att kort sagt via marginalisering ’tystas’, att inte tillåtas att finnas med i debatten. Det var så mediavänsterns likriktningsmaskin malde på. Och de ’avvikare’ som inte tystades valde att diskret lämna den scen, som brukar kallas ’det offentliga rummet’, men som dessa år och delvis fortfarande mer är förtjänt av att kallas ’det slutna rummet’.”

Under slutet av 1960-talet var Jan vd för Sveriges marknadsförbund och samtidigt redaktör för tidskriften DSM, som då var organ för personer som arbetade med marknadsföring i Sverige. Förkortningen stod för ”Den svenska marknaden” och tidningen var med Jans ord ”något av ett kamporgan för fri marknadshushållning”. Den hade en upplaga på runt 7 000 och utkom tio gånger per år. Det kom senare att bli fyra nummer per år, och Jan avser att i år utge ett avslutande nummer.

Jan menar att det under 1970-talet skedde en infiltration av personer med bland annat kopplingar till sovjetiska KGB och att han därför övertog utgivningsrätten för tidskriften. Förkortningen DSM kom från mitten av 1980-talet att stå för ”Debatt, sanningssökande, mediekritik” och inta en mer systemkritisk hållning. Jan berättar:

− I hög grad kom tidskriften att bli en exponent för alternativtänkare. Tidskriften har ju haft en lång rad medarbetare, varav en del nu dyker upp i SwebbTV och så vidare. Men tidigare var DSM det fönster som de alternativa hade att tillgå.

En frisk fläkt i samhällsdebatten
Genom åren har framstående företagsledare, höga militärer, myndighetschefer, kända forskare och andra experter inom sina respektive områden kommenterat samhällsutvecklingen i DSM.

Samtidigt har Jan inte varit rädd för att ta upp kontroversiella frågor. Av flera ämnen har det till och med blivit egna häften, som Jan kallar DSM Dokument. Det handlar om Estoniakatastrofen, Palmemordet, mediecensuren i Sverige, Kreugermordet och flera andra. Detta var långt innan alternativmedia slog igenom, och Jan Gillberg var på många sätt före sin tid.

JAN GILLBERG har i decennier drivit olika systemkritiska publikationer, främst ORIGO och DSM. Här sitter han på sitt arbetsrum, med skrivbordet belamrat med olika tidningsutdrag och anteckningar. Genom åren har han lyckats samla ett stort antal kända opinionsbildare, varav en del nu dyker upp i nya alternativmedier. Foto: Nya Tider

Med DSM var Jan också den förste som skapade listor över ”Sveriges viktigaste opinionsbildare”, baserade på en omröstning bland mediemänniskor:

− Det här fick ju stor uppmärksamhet bland de olika, vad ska vi säga, ”vanliga medierna”. Aftonbladet, exempelvis, hade ett helt uppslag där de presenterade vår lista. Lena Mellin, deras politiska krönikör, hamnade högt på den här listan i ett antal år. Och det firades på Aftonbladets redaktion med tårta och ett stort porträtt av Lena Mellin.

Situationen förändrades när nya namn, som Jimmie Åkesson, började dyka upp:

− När DSM sedan fick en mer tydlig inriktning blev det stopp på den här publiciteten. De senaste åren har det ju inte stått en rad om den här listan.
Aftonbladet och andra tidningar började i stället att göra egna listor med DSM som förlaga, en friserade så att de skulle motsvara vad tidningsägarna ville förmedla. Listan ska dock spegla den faktiska situationen:

− Det blir ju rätt mycket vänsterorienterade opinionsbildare. Listan ger en bild av den verklighet vi lever i.

Ett händelserikt liv
En av Jans många anekdoter handlar om hur morfadern möjligen inspirerade Ingvar Kamprads grundande av IKEA. Denne hade en gång i tiden en möbelfabrik som tillverkade pinnstolar. Företaget sålde en del på export, bland annat till Australien. Jan berättar:

− De här pinnstolarna levererades i delar, i platta paket. Jag har haft kontakt till och från med Ingvar Kamprad, och skrev en gång ett brev till Ingvar Kamprad där jag frågade om IKEA-idén, med platta paket, hade hämtats från morfars idé med platta paket. Det finns exempelvis en poststämpel, som används även i dag när det går i väg post från den här delen av Småland, och där finns pinnstolen.

Jan Gillberg i sitt arkivrum. Foto: Privat

Kamprad svarade i ett handskrivet brev tillbaka, som han undertecknade med ”en av dina många beundrare”.

Från tiden då Jan var ordförande för Högerns ungdomsdistrikt i Stockholm, under 1960-talet, kommer berättelsen om avsättandet av Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov. I historieskrivningen förklaras denna kupp bland annat med missnöje med hanteringen av Kubakrisen och en misslyckad jordbrukspolitik, men Jan Gillberg kan också ha haft en liten roll.

Han hade då en sekreterare som kom från Lettland, och denna sekreterare hade en pojkvän som tillfälligt internerats av svenska myndigheter, då de befarade att protester eller rentav ett attentat kunde ske vid Chrusjtjovs statsbesök i Stockholm 1964. Dock såg även Jan och hans sekreterare detta besök som ett tillfälle att utföra en aktion. De köpte en griskulting, och Jan berättar:

− Denna gris smordes in i olja, så att den skulle vara svår att greppa, och sedan målades då ett Chrusjtjov-ansikte på den här grisen. Sedan, när kortegen kom på Skeppsbron, släpptes grisen, och konstaplar jagade den över hela bron. Det togs då bilder, och dessa fick spridning i en stor del av världspressen.
”Chrusse-grisen” blev ett begrepp.

Några månader senare skedde då kuppen där Chrusjtjov ersattes av Brezjnev, och Jan fortsätter:

− Då var just detta med grisen ett argument från dem som vill avsätta honom. De menade att de inte kunde ha en statsledare som världen skrattar åt, vilket man ju hade gjort i världspressen med anledning av grisen.

Händelsen på Skeppsbron var inte den enda gången Jan engagerade sig mot Sovjetunionens regim. Han var också den förste som översatte den sovjetiske dissidenten Andrej Sacharov till ett västeuropeiskt språk. En organisation för dessa dissidenter i Frankfurt kontaktade Jan för en översättning till svenska och utgivning av manifestet Tankar om framsteg, intellektuell frihet och fredlig samexistens, som skrevs 1968. Följande år utkom verket på svenska, men det var först några år senare som den kom att få större spridning. I manifestet kritiserar Sacharov Sovjetunionen och dess socialism, inte minst i fråga om mänskliga fri- och rättigheter.

Jan Gillberg översätter Andrej Sacharov till svenska. Foto: Nya Tider.

Skälet till att just Jan Gillberg kontaktades var främst aktionen med grisen på Skeppsbron, som gjorde att han i bland annat dessa kretsar gjort sig känd som en orädd och initiativrik person. Han berättar om tillkomsten:

− Manuset fick jag på tunt genomslagspapper, och en ryskspråkig flicka i Uppsala engagerades för grovöversättning. Jag ansvarade för finslipning. För arbetets utförande fick jag låna en lägenhet på Linnégatan i Stockholm. Allt var mycket hemligt.

Orolig för Sveriges framtid
Från historia och berättelser från Jans liv, övergår Nya Tiders frågor avslutningsvis till nutiden. Han följer även dagens alternativa medier, som han ser som sin främsta informationskälla, och säger:

− Det är klart att internet spelar en viktig roll. Samtidigt blir det ju så att de som redan har alternativa uppfattningar talar med varandra. De som agerar i dessa forum behöver vidga den krets de når ut till. Det sköter sig delvis självt, och man når fler och fler. Naturligtvis är det en process som tar sin tid.
På frågan om vad som är Sveriges största utmaning i dag, svarar Jan:

− Den invandringspolitik vi har fört, som har tillfört oss mängder av så kallade ”nya medborgare”, utgör naturligtvis en växande fara för det gamla Sverige. Där har ju de nuvarande politikerna ett enormt ansvar för om Sverige kan fortsätta att vara Sverige.
Han fortsätter:

− Jag är väldigt orolig för den utveckling som sker. Det är helt klart. Man förvånas av att det inte finns ett tydligare uppvaknande, även om man kan märka vissa tendenser till ett uppvaknande går det alldeles för sakta. Det krävs nog, om inte en revolution, fler krafter som inser detta och agerar.

Nya skräcksiffror från EU; Zuckerberg erkänner politisk censur; Kristet Hagia Sofia byggs i Syrien

0

Kronprinsessan trampar i rasklaveret! Premiär för Cirkus Sverige

0

Tegnérstatyn i Lund vandaliserad av BLM-anhängare

0
Tegnérs staty i Växjö, hur länge innan den vandaliseras? Foto: Wikipedia/Fredrik Tersmeden

Historikern Carl T Ek, skåning i Göteborg, uttryckte sin fasa över den vänsterextrema organisationen BLM:s vandalism av statyer i Lund. Efter färgangrepp mot Linnéstatyn i Lund fortsatte BLM med att den 14 juli klottra på statyn över Esaias Tegnér.

Klottret på statyn i Lund. Foto: Martha Ek

I parken Lundagård står en folkkär staty av Esaias Tegnér, en av de svenska nationalskalderna. Statyn angreps av allt att döma den 14 juli och har vandaliserats med färgkladd. Esaias Tegnér levde 1782 – 1846 och hörde till sin tids intelligentia och landets då mäktigaste män. I BLM (Black Lives Matter) och de vänsterblivnas hat mot vita människor i allmänhet, våra intellektuella ikoner och arvet från dessa, får statyvandalisering en allt viktigare innebörd. Budskapet är simpelt – det är fel att vara vit och det är fel att hylla vita människors utveckling av vit civilisation och nationalstaternas språk, kultur, vetenskap och framsteg.

Alla statyer i Sverige över vita män och kvinnor kan nu hotas av samma vandalism, var som helst och när som helst.

I samtal med den från Skåne bördige göteborgshistorikern Carl T Ek får vi bilden av ett kulturellt mörker som hotar landet, han manar dock till strid:

– Det är vår staty och det är vår historia, vi avgör om statyer flyttas eller bevaras, inte de!

Carl T Ek anser att även om historiska personers vandel inte alltid är så smickrande och i många fall kan vara överdrivet positiv, som i fallet Tegnér, så måste vi slå vakt om minnet av dem. Berätta gärna vad Esaias Tegnér var för en människa, att han hade fel och brister, vi skall inte ljuga om historien, men vi har heller ingen orsak att skämmas för den, förklarar Carl T Ek.

Att det är lika farligt att bättra på och försköna historien som att förtiga de obekväma inslagen, alltså förfalska på olika sätt, är något som Carl T Ek ofta påminner om under sina föreläsningar och guidningar.

Det är i sammanhanget vikigt att tänka på att det finns oerhört många statyer över vita svenska kvinnor och inte endast män. Även arbetare, rallare, gruvarbetare, sjömän, bönder, torpare står statyer runt om i landet. När kommer kraven om rivningar av statyer över vita arbetare, många är säkert kränkta av att de statyerna idealiserar en människotyp? Sjöfartsmuseets Sjömanshustrun eller Götaplatsens Poseidon, båda i Göteborg, föreställer ju vita idealmänniskor och har hela tiden utgjort element som befolkningen identifierat sig med. Samma med rallarstatyer i Norrland eller smeder i Bergslagen eller Nils Ericsson framför Stockholms Central.

Arbetsdåd och genialitet var populära teman när folket önskade hylla dem som byggt Sverige, det vanliga var att statyerna, stora som små, under olika epoker finansierades genom insamlade medel, skattepengar till stöd är först ett sentida påfund. Carl T Ek understryker att det är viktigt att känna till att folket samlat in pengar till statyer ideellt, inte bara de rika borgarna, utan alla bidrog om de kunde, förklarade han.

Trots att folket och inte endast eliten medverkat till statyers resning är det också sannolikt att enstaka statyer kommer att monteras ner av politiska krafter för att blidka en opinion bland främlingar. Från Storbritannien meddelas också att BLM även krävt att statyer över Mahatma Gandhi skall rivas. Några illusioner om begränsningar för BLM:s iver bör man därför inte omge sig med. Inte heller Astrid Lindgren eller Olof Palme kommer att skonas av BLM trots att de tidigare utgjort godhetssymboler för arbetarrörelsen.

Carl T Ek fyller på:

– Varför skulle BLM skona Erlander, Per-Albin, Hjalmar Branting eller andra socialdemokrater?

Efter en allvarsam undran om hur det kan utvecklas framöver sände Carl T Ek ett foto på den vandaliserade Tegnérstatyn som vi visar här i Nya Tider.

Även i filmens värld hetsar man mot Linné
Först ut i Sverige har alltså varit bland annat Tegnérstatyn i Lund och dessförinnan målades statyn över Carl von Linné i Lund, Linnéstatyn i Stockholm slapp dock i första rundan undan med en pappskylt. Linné lyfts redan sedan länge fram i anglo-amerikansk film och media som rasismens fader (även i flera rasismdokumentärer dras en rak linje från Linné till Auschwitz), Linné kommer därmed att vara ett särskilt mål för rörelser som BLM. Även i brittiska Tv-serier exponeras Linné som rasbiolog med åsikter om negerns mänskliga kvaliteter. Ett exempel är serien Poldark, som utspelar sig i 17-1800-talsmiljö, där SVT under denna sommar visade säsongen med tematiserade elaka slavägare från Västindien i kamp mot parlamentsledamöter som ville förbjuda slaveri och de skurkaktiga kapitalistiska karaktärerna stödde sig på Carl von Linnés texter för att stödja slaveriets existens.

Kort om nationalskalden Esaias Tegnér
Född 1782 på en prästgård i By i närheten av Säffle gjorde Esaias Tegnér sig i 20 års-åldern en akademisk studiekarriär och påverkades både av den tidens framsteg och dårskap. Inte minst hans roll som anhängare av Napoleon och Frankrike, som var Sveriges fiende under 1800-talets tidiga år, kan förvåna. Det var i och för sig inget ovanligt att svenskar initialt stödde Napoleon Bonaparte, men efter nya underrättelser om diktatorns gärningar övergav man ofta stödet. Tegnér förblev dock lojal mot Napoleon och skrev dikter till hans ära även när denne dog 1821 . 200 år senare är Tegnér är istället mer känd och uppskattad för sin diktning och sitt författarskap än för sin politiska gärning. Politiskt var Tegnér, när han fått makt, en person som var mycket hårdför mot gustavianerna och annan opposition, som riksdagsman och biskop var han ökänd och företrädde en slags Karl-Johan-PK-ism som vi skulle säga på nutida språkbruk. Det innebar bland annat att han som hårdför anhängare till Kung Karl XIV Johan ständigt gick till angrepp mot den till kungen oppositionella pressen. Kulturellt initierade han dessutom att vackra medeltidskyrkor revs och ersattes av nya stora kyrkor. Begreppet Tegnérlador syftar till detta och att det inte fanns utrymme för bevarande av det gamla kulturarvet under hans och hans gelikars regim. Sådant, samt hans liv på bordeller och vida otukt, ingår också i den komplicerade bilden av biskopen och riksdagsmannen Esaias Tegnér, en person som även led av depressioner och sinnessjukdom. Tegnér hade stora likheter med många av nutidens mäktiga.

Tegnérstatyns betydelse
Från mitten av 1800-talet restes allt fler statyer av nationellt viktiga författare och vetenskapsmän och inte alls bara över kungar och generaler från 30-åriga kriget som vänstern brukar hävda. Vi nämnde ovan åtskilliga orsaker till att statyer rests, men varje land har haft en förkärlek till författare. Det kom lika tidigt som idén om statyer över kungar. Statyn över Esaias Tegnér restes i Lundagårdsparken 1849. Endast den som varit nära makten och haft goda vänner kan få en staty rest efter sig så få år efter sin bortgång. Det är otvivelaktigt så att karaktärer som Tegnér och andra samtidas arbete hade större bestående påverkan på stabiliseringen av ett svenskt språk än vad dikter och romaner i sig har för läsvärde idag. Det är dock ett aktningsvärt nörderi att vissa ändå läser och försöker levandegöra detta kulturarv. Det finns inom kultureliten tillräckligt många som fortsätter traditionerna. Att Tegnér hade flera dåliga sidor och drabbades av sinnessjukdom ger dock inte BLM, eller andra vänsterblivna, orsak att vandalisera statyn eller hans minne. Esaias Tegnér var en vit, heterosexuell svensk man som faktiskt också uppnådde medelåldern. Låt oss hoppas att statyn kan bevaras lika väl som hans skrifter och författarskap.

Kampen om historien och kulturen
I historien finns både bra och dåliga gärningar och personer som bör debatteras. De gamla 500-kronorssedlarna med motiv av Karl XI orsakade debatt i norra Skåne då den svenske kungens regim över skåningarna var brutal, brydde sig BLM om det? Nej, givetvis inte, och det har de inte heller med att göra, precis lika lite som vilka statyer som visas eller svenskt och europeiskt kulturarv i övrigt. Möjligen kan man kritisera det besynnerliga i att det står statyer över svenska kungar i landskap som de aldrig regerade över då de blev svenska först senare. Det liknar det kommunistiska Polens idéer, fast det var i Sverige på 1800-talet.

Flera debattörer lyfter också faran med att BLM etablerats i Sverige. Det är en styggelse och ett allvarligt hot mot européer och att aktivt angripa ett lands kulturarv var något som skedde i spåren av Röda arméns folkfördrivningar efter andra världskriget eller när USA kuvade ursprungsbefolkningen på sin kontinent. Vänsterblivna debattörer har en utstuderad agenda. Länge har man jämfört urbaniseringen av samerna i Sverige med sådana koloniala övergrepp som stormakter gjort i kolonier. Men att samer i våra dagar börjar agera som rappmusiker eller producera dekadent konst kommer inte att gynna deras kultur och språk lika lite som de andra som dansar efter BLM:s pipa.

USA bär skulden för BLM och integration av vita in i afrokulturen
Rent kommersiellt har USA också försökt kuva otaliga länders befolkningar genom att dumpa billig massproducerad popmusik och film, inte minst afroamerikansk musik som substitut för vit musik konsumerad av vit underklass. Efter nationalsocialismens korta epok var det också ett enkelt sätt för unga européer att visa att man hörde till de godas sida genom att leva en amerikansk livsstil. Det har varit en framgångsrik strategi att i fiendeländer, med billig massproducerad populärkultur som vapen, slå mot försvarslösa befolkningar som till slut självmant betalar pengar för att få mera livsstilsvaror men att också influera media i olika grad hör till.

Även BLM hör samman med amerikansk livsstil. Afroamerikanerna har sedan första början varit en del av USA, det kan inte förnekas. Att integrera dem bland de vita har delvis varit en metod att fortsatt kuva dem, sedan har man tappat kontrollen. Den gamla frågan om egna ”negerstater” vill man dock inte ta upp, lika lite som att ge indianerna stora egenstyrda land, därför kommer smältdegeln smälta USA till fortsatt kulturell härdsmälta. Vita har sedan 1800-talets slut i accelererande fart integrerats in i den afroamerikanska kulturen, den nuvarande utvecklingen är helt enkelt en logisk följd av den amerikanska drömmen.