tisdag, 14 juli, 2020
tisdag, juli 14, 2020

Från minst populära parti till ett av de populäraste – Sverigedemokraterna i SOM:s opinionsforskning

0
Sverigedemokraterna har gått från ”Sveriges mest impopulära parti” till att vara ett av de partier som har störst stöd från svenska folket på bara tre mandatperioder. Andra saker har inte förändrats, som att det mest tilltalar män och har störst stöd utanför storstäderna. Foto: Wikipedia

År 2010 kom SD in i riksdagen med 5,7 procent av rösterna och vid valet 2018 fick partiet 17,5 procent – en tredubbling över tre val. Även den nya SOM-undersökningen för 2019 visar att synen på partiet förändrats radikalt. Bland annat kan man inte längre framställa Sverigedemokraterna som ett parti bestående av mest yngre väljare. En femtedel av partiets väljare tillhör medelåldern. Samma andel gäller för gruppen pensionärer. Yngre väljare är istället numera den åldersgrupp som är minst benägen att svara att de sympatiserar med SD, visar undersökningen.

År 2007 presenterade professor Sören Holmberg, som forskar på valresultat, resultaten för SOM-undersökningen som gjorts under året 2006. Detta var första gången då SOM även tittade på attityder gentemot SD, och den första satsen i SOM:s presentation i detta avsnitt lyder: ”Sverigedemokraterna är Sveriges mest impopulära parti.” Då betraktades partiet allmänt som extremistiskt med mycket små utsikter till framgång. Att det skulle kunna komma in i det svenska parlamentet betraktade många som helt uteslutet. Nu är partiet ett av de största i riksdagen.

Från paria till samarbetsalternativ
Länge sågs Sverige av statsvetare som ett undantag från ett vanligt mönster som kunnat iakttas i de flesta västeuropeiska länder. Landet hade vad dess ledande politiker gärna kallade en ”generös” flyktingpolitik, men något större invandringskritiskt parti fanns inte.

I dag har vi en helt annan situation. Sverigedemokraterna har i flera opinionsmätningar gått om Moderaterna som landets näst största parti och erbjuder sig att vara med och bilda ett konservativt block med moderater och kristdemokrater. Därmed finns ett potentiellt alternativ till den gamla borgerliga Alliansen. Tidigare skröt svenska politiker om att de gjort landet till en ”humanitär” eller ”moralisk stormakt”. Numera vill vår statsminister i stället plocka poäng genom att hävda Sverige har anpassat sin asylpolitik till EU:s miniminivå.

SOM-undersökningen frågar även om ”näst bästa parti”. Siffrorna visar tydligt att SD i dag är mycket populärt som andrahandsval bland dem som i första hand skulle rösta på kristdemokrater och moderater. Många som i första hand föredrar Centerpartiet har i stället kommit att uppskatta Socialdemokraterna mer, medan moderater och kristdemokrater har ljumma känslor för Centerpartiet. Det gör att förutsättningarna för ett konservativt block definitivt finns på väljararenan.

Tyvärr har SOM aldrig undersökt hur stor andel av SD:s väljare som är invandrare eller barn till invandrare. Det finns mycket som tyder på att en icke obetydlig och växande andel av denna kategori röstar på partiet, inte minst syns det på partiets valsedlar.

Lång akademisk praxis
SOM-institutet vid Göteborgs universitet är ett samarbete mellan såväl forskare som myndigheter och organisationer och har i över 30 år undersökt allmänhetens förtroende för olika samhällsinstitutioner: regering, riksdagspartierna, polis, banker, kyrkan och andra. Man brukar också ta reda på vilka frågor befolkningen i Sverige anser vara de viktigaste. Däremot gör SOM inte några regelbundna mätningar av aktuella partisympatier under året. Sådana mätningar görs av institut som Demoskop, Inizio och Sentio.

SOM-institutets mångåriga undersökningar har skapat långa tidsserier av resultat som möjliggör analyser av trender och utvecklingen över tid. SOM betonar att man presenterar data, det vill säga fakta och inte tyckanden, gissningar eller mer eller mindre välgrundade antaganden.

För att bedöma trovärdigheten i resultaten är det viktigt att känna till den metod som SOM använder. Den består i att SOM i mitten av september 2019 skickar ut undersökningen till ett slumpmässigt urval av totalt 21 000 personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige. Deltagarna dras direkt ur folkbokföringsregistret, vilket i praktiken innebär att var och en av oss som är skrivna i Sverige har lika stor chans att bli utvald till undersökningen varje år.

Hösten 2019 var det strax under hälften av dem som blivit slumpmässigt utvalda som besvarade undersökningen. Denna svarsfrekvens betraktas som väldigt hög sett ur ett internationellt perspektiv. Det finns dock en trend som visar att den har sjunkit långsamt över tid. Trots detta anses representativiteten och därmed trovärdigheten vara väldigt god.

”Svagt utbildade män på landsbygden”?
Tidigt under sin existens karaktäriserades Sverigedemokraternas sympatisörer med en lätt nedlåtande attityd som ”svagt utbildade män på landsbygden”. SOM-undersökningen visar att i viss mening är detta omdöme fortfarande giltigt.

SOM:s opinionsundersökningar visar vidare att Sverigedemokraterna har en stark ställning bland de manliga väljarna över tid, men är betydligt svagare när det gäller att locka kvinnliga röstande. Över tid har männens dominans förstärkts. I SOM-undersökningen 2009 svarade 3 procent av kvinnorna och 5 procent av männen att de såg SD som bästa parti. År 2019 säger 12 procent av kvinnorna och 24 procent av männen att de betraktar SD som bästa parti.

Undersökningen 2019 konstaterar att människor på landsbygden fortfarande bildar partiets bas. Lite drygt en fjärdedel av alla som bor på landsbygden ser år 2019 Sverigedemokraterna som deras främsta parti. Mönstret känns igen sedan 2009 men skillnaderna mellan de mindre och större städerna har blivit mer signifikanta med tiden. Utbildningsnivån hos SD:s sympatisörer var redan 2006 den att de flesta som satte partiet främst var relativt lågt utbildade. Än i dag har SD i jämförelse med andra partier relativt få akademiker och högutbildade.

Från mittenparti till arbetarhöger med företagare
Undersökningen visar också att Sverigedemokraterna har blivit starkare bland kategorin företagare. Tidigare var den kategorin svagt representerad i partiet. År 2019 attraherar SD lika många väljare bland företagare som bland arbetare; en fjärdedel av väljarna inom respektive grupp föredrar detta parti.

När Sverigedemokraternas väljare år 2006 tillfrågades om var de placerade sig på den ideologiska vänster-högerskalan, så placerade de sig generellt i mitten. I dag placerar de sig klart till höger. 40 procent av alla väljare som i dag ställer sig klart till höger är sverigedemokrater.

Att Sverigedemokraterna valt att gå åt höger i en rad frågor har gjort att andelen arbetare som röstar på något högerparti (här definierat som något av de tidigare allianspartierna eller SD) ökat rejält sedan 2006. Det gör att andelen av kategorin arbetare för första gången är jämnt fördelade över den gamla blockgränsen. Nästan 50 procent av arbetare föredrog 2019 ett högerparti, att jämföras med cirka 35 procent år 2006.

Resultatet kan tolkas som en kommentar till Socialdemokraternas tillbakagång under de senaste åren. Även i en rad andra europeiska länder har de partier som betecknar sig som socialdemokratiska gått tillbaka. Partiets budskap till väljarna tycks inte längre uppfattas som det mest adekvata svaret på tidens stora ödesfrågor.

De danska socialdemokraterna utgör ett undantag. I senaste valet 2019 gick partiet starkt framåt på bekostnad av det invandringskritiska Dansk Folkeparti. De båda partierna har sedan lång tid uppträtt som kommunicerande kärl: När socialdemokratin gått tillbaka har Dansk folkeparti ökat, och vice versa. Detta tros bland annat bero på att de danska socialdemokraterna förespråkar en striktare invandringspolitik än till och med SD, med noll asylinvandring och asylcentra i Afrika dit asylsökande ska skickas.

Exakt24 avslöjar: Forskning på Karolinska indikerar att flockimmunitet kan vara omöjligt

0
Den svenska strategin att isolera de äldre och låta coronaviruset sprida sig bland yngre som på så vis ska bli immuna, kan nu visa sig ogenomförlig. Detta utifrån nya forskningsresultat från Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm Foto: Holger Ellgaard

I måndags släppte Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm data från en pågående studie över hur hög andel av befolkningen som har haft coronaviruset och därmed utvecklat antikroppar. Studien drogs dock tillbaka dagen efter sedan det framkommit att en del av blodproverna i studien kan ha kommit från personer som man vet är smittade med covid-19 och som lämnade blodprov för framställning av plasma som ska kunna behandla sjuka i covid-19.

Men en initierad källa till Exakt24 kan nu avslöja ett annat resultat av studien från Stockholm: Det har visat sig att den majoritet av de smittade som har milda eller inga symptom utvecklar mycket få antikroppar. Resultatet är i linje med vad forskare på Shanghai Public Health Clinical Centre tidigare har rapporterat och där man kunde konstatera att det framförallt var patienter i åldern 60-85 som utvecklar väsentliga mängder antikroppar.

Om resultaten från Stockholm och Shanghai står sig så innebär det att alla strategier som går ut på att isolera riskgrupper och låta smittan spridas bland unga och friska kan bli svårframkomliga. Om de unga inte utvecklar tillräckligt med antikroppar för att bli immuna alls eller under en längre tid, så är risken stor att samhället heller inte når någon form av “flockimmunitet”. Det blir ett slags moment 22 där de grupper i samhället som kan utveckla effektiv immunitet vid smitta är just de som man vill skydda från smittan från första början.

En annan konsekvens kan bli att det blir betydligt svårare att utveckla vaccin.

– Om det riktiga viruset inte ger en antikroppsrespons så kanske inte en mildare version i vaccin kommer fungera på dessa patienter heller, menar professor Huang Jinghe, som ledde studien i Shanghai.

Fältsjukhuset i Älvsjö redo att ta emot patienter, Nya Tider intervjuar soldat i Försvarsmakten

0
Försvarsmakten och Hemvärnet har bistått med personal för att bygga upp det som nu är Sveriges största sjukhus, fältsjukhuset i Älvsjö. Nya Tider har intervjuat en av de soldater som närvarade. Här är det soldater ur 26:e hemvärnsbataljonen som hjälper till att upprätta sjukhussängar. Foto: Hampus Hagstedt/ Försvarsmakten

I ett pressmeddelande den 15 april framgår att smittspridningen finns i hela Stockholms län och att den ordinarie sjukvården har 300 lediga vårdplatser och 70 lediga intensivvårdsplatser. Nu förbereder man för ett krisscenario där man behöver ta fältsjukhuset i bruk.

”Antalet patienter som har Covid–19 och behöver akutvård eller intensivvård vid akutsjukhusen ökar hela tiden, samtidigt pågår en utbyggnad av kapaciteten på akutsjukhusen. Älvsjö sjukhus står färdigt att tas i bruk när behov uppstår”, skriver Region Stockholm.
Nya Tider har varit i kontakt med en soldat som deltog i byggandet av fältsjukhuset.

– Det blir Sveriges största sjukhus, sett till antalet vårdplatser, säger han.

– Det handlar om 600 platser i första steget, med möjlighet att utöka med ytterligare några hundratal. Dock är alla platser inte IVA–platser, utan det finns olika sektioner inne i Älvsjömässans lokaler där olika behandlingar ska ske.

Trots att det är ett fältsjukhus som är långt ifrån lika avancerat som ett ordinarie sjukhus, menar han att vården troligen kommer att hålla tillräckligt hög kvalitet.

– Förutom att sjukhuset ligger i en mässa, och självklart inte är precis som ett vanligt sjukhus, kändes det ändå som att det kommer hålla en hög kvalitet, och de som jobbade – både frivilliga och anställda – tog uppgiften på allvar.

Sängarna i fältsjukhuset kommer från gamla dammiga beredskapslager vars utrustning egentligen skulle ha förstörts men av någon anledning ändå blivit liggande – ofta på grund av ordervägran i det tysta från den som skulle ha destruerat allt. Andra produkter, som inte finns i lager, har man köpt in från den privata marknaden. Foto: Privat

NyT: Är detta samma typ av fältsjukhus som man skulle sätta upp om det blev krig?

– Min uppfattning är att det inte finns någon direkt planering för större sjukhus om det skulle bli krig. Den utrustning som kom från Försvarsmakten är förvisso livsviktig, men det handlar ju inte om några större volymer utan kanske 30 respiratorer och dylik akutvårdsutrustning.

I två dagar deltog han tillsammans med sitt kompani i byggnationen av fältsjukhuset. Han förklarar att det var enormt mycket folk på plats och att strukturerna ofta var oklara.

– Jag skulle uppskatta att det kan ha rört sig om 500 till 1 000 personer på plats under tiden som vi var där, men området är enormt så det är svårt att få en riktigt bra uppfattning.

NyT: Vilka är det som bygger sjukhuset egentligen? Hur många är/var involverade?

– Huvudentreprenör är Locum, men det var väldigt många underentreprenörer på plats också. Ett stort maskineri.

Locum är Sveriges största förvaltare av vårdfastigheter. Att det är Locum som är huvudentreprenör bekräftas på deras hemsida, där det även framgår att de byggt ett tjugotal tält för triagering till de ordinarie sjukhusen. Triagering innebär att man gör grovbedömningar av vem som ska få vård och vem som får vänta.

”Ett av våra första uppdrag handlade om att upprätta triageringstält utanför flera akutsjukhus i länet. Yttre triage, eller sortering, har konstaterats nödvändigt för att förhindra att smittade personer går in på akutmottagningarna. Vi har samarbetat med bland annat Räddningstjänsten och Försvarsmakten för att etablera ungefär 20 tält”.

Bara coronapatienter till fältsjukhuset
Man skriver vidare att Region Stockholm givit Locum i uppdrag att tillsammans med vården, Försvarsmakten och Stockholmsmässan i Älvsjö etablera vårdplatser för behandling av Covid–19.

Det har i sociala medier och systemmedier florerat uppgifter om att sjukhuset inte byggs för coronapatienter, men enligt Nya Tiders källa är det felaktigt.

– Vi fick information om att det är coronapatienter som ska vårdas på sjukhuset. Ansvarigt militärt befäl var tydlig med att dementera de ryktena som gick om att coronapatienter inte skulle vårdas på mässan. Den information vi fick var alltså att det bara är coronapatienter som kommer att vårdas där.

NyT: Vilka uppgifter utförde ni som var där från Försvarsmakten?

– Försvarsmakten utförde alla möjliga uppgifter, men främst lågkvalificerade arbeten, såsom flytt av materiel, enklare manufakturer, monteringar et cetera. En stor del av arbetet var även transporter av utrustning och materiel; allt från skåp och sängar, till medicinsk utrustning såsom delar till respiratorer och kylutrustning.

NyT: Hur var organisationen och styrningen på plats?

– Det var inte helt lätt att förstå organisationen. För oss var det våra närmaste befäl som gav order. Sen fanns befäl på högre nivå som ledde insatsen med Hemvärnet och Försvarsmaktens sjukhusresurser från Göteborg. Utöver det fanns själva entreprenören Locum på plats, samt personal från den regionala sjukvården. Mycket löstes på ad hoc-basis, det var tydligt att de olika aktörerna på plats inte har förberett sig inför ett scenario som detta.

Utrustning kommer från gamla beredskapslager
Nya Tiders källa talar om en situation där man ”tager vad man haver”. I vissa fall togs utrustning från gamla dammiga beredskapslager vars utrustning egentligen skulle ha förstörts men av någon anledning ändå blivit liggande – ofta på grund av ordervägran i det tysta från den som skulle ha destruerat allt. De produkter som inte finns i lager har man köpt in från den privata marknaden.

– En stor del av sjukhuset byggdes på plats, men viss del av utrustningen för IVA–platserna kom från Försvarsmakten i Göteborg, däribland några tiotal respiratorer och doseringsmaskiner som är bristvara. Sängarna som sattes in på avdelningarna som inte var för de mest akut sjuka kom från någon typ av beredskapslager, och såg ut som något som samlat damm i 50 år. Detsamma gällde madrasserna. I övrigt verkade det som att mycket köptes in på marknaden i samband med bygget, såsom rör, ledningar och annat.

NyT: Hur länge ska sjukhuset vara i drift, sades det något om det?

– Vi fick inte reda på hur länge det var tänkt att vara i drift, men känslan var att det gällde månader snarare än veckor.
Försvarsmaktens personal på plats fick ingen information om varifrån sjukvårdspersonalen ska komma.

– Det framgick inte, men däremot fick vi reda på att Hemvärnet redan stöttar ambulansen genom att hemvärnspersonal åker med i ambulanserna och hjälper den ordinarie personalen på olika sätt vid transport av coronapatienter till sjukhusen i Stockholm.

Nyligen rapporterade Dagens Nyheter att två baracker finns utställda på parkeringen utanför sjukhuset, där anhöriga får ta ett sista farväl av den som är nära döden. Detta för att anhöriga inte får komma in i sjukhuset. Nya Tider bekräftar att tillträde till sjukhuset är strikt förbjudet för alla utom personal och patienter.

– Man kommer inte att kunna besöka mässan såsom ett vanligt sjukhus. Den är uppbyggd som en sluten infektionsklinik, med tydliga gränser mellan den ”friska” och ”sjuka” sidan. När man ska in på den ”sjuka” sidan går man först igenom en sluss där man desinficerar sig och sätter på skyddsutrustning, och omvänt när man går ut. På den ”sjuka” sidan är det bara sjukhuspersonal som befinner sig när väl sjukhuset sätts i drift.

I skrivande stund, den 16 april, har fältsjukhuset ännu inte öppnat trots att det stått klart i mer än en vecka.

– Det vi fick reda på var att både Karolinska och Södersjukhuset tar hand om coronapatienter i dagsläget, men under tiden vi byggde så var det oklart hur länge dessa sjukhus skulle klara av volymerna, och det var hela tiden snack om att det snart skulle komma en första leverans av patienter.

NyT: Tror du att sjukhuset kommer att tas i bruk? Än så länge står det tomt.

– Det känns som om det var på allvar, och med tanke på omfattningen av bygget som måste kosta åtskilliga miljoner per dag, så känns det inte som något man bygger om man inte tror att det kommer behövas. Sjukhuset har ju fler platser än Nya Karolinska, vilket säger en del om den omfattning som man tror kommer att behövas.

Djurplågare kan jag kasta ner i en grotta

0

Läkare förskräckt – dödshjälp istället för behandling av äldre coronasjuka

0
I en ny video får husläkare instruktioner i hur man istället för att försöka rädda coronapatienter med syrgas, ska ge dem morfin och på så vis en snabb och lindrig död. Foto: Youtube / Palliativt kunskapscentrum

Exakt24 skrev den 31 mars om de nya riktlinjerna för hur vården skulle agera när vårdplatserna för covid19-sjuka börjar ta slut. Husläkare ska avlasta sjukhusen genom att ta över vården av äldre patienter och har därför fått en snabbkurs i så kallad palliativ vård, det vill säga smärtlindrande vård fram till döden. Centralt i dessa nya riktlinjer är en video producerad av Stockholms sjukhem som har delgetts berörda läkare runt om i landet.

Tankesmedjan Det Goda Samhället har tittat närmre på videon och bjudit in läkaren Jon Tallinger, som är specialist i allmänmedicin och berörs av riktlinjerna. Tallinger blev ställd när han insåg att han inte ska ge syrgas till patienterna, trots att den som är allvarligt sjuk i covid19 lider av just andnöd.

– Jag konstaterar till min förskräckelse att ingenstans nämns det att man även skulle kunna prova syrgasbehandling, säger Tallinger.

Istället föreskrivs en morfinbehandling som lugnar patienten, men ytterligare försvårar syreupptagningen.

– Morfin gör att man andas mindre och får mer syrebrist.

På frågan om inte morfinet då gör det mer sannolikt att patienten dör svarar Tallinger “Det skyndar ju på döden, ja”.

Bakgrunden till riktlinjerna tror Tallinger är att man inte har tillgång till syrgas på till exempel äldreboenden. Men samtidigt menar han att vilka sjukhussalar som helst skulle kunna användas för att hjälpa patienterna med andningen, istället för att med morfin hjälpa dem mot döden.

– Alla sjukhusrum har syrgas så bara de kom till sjukhuset så hade de kunnat få syrgas. Alltså en liten slang in i näsan, inget avancerat alls.

Tallinger antar att riktlinjerna beror just på bristen på kapacitet inom sjukhusvården, men menar att det logiska steget då istället borde vara att jobba för att få fram syrgas till landets äldreboenden.

Mamma plågades ihjäl utan syrgas
En av de som tycks ha drabbats av riktlinjerna är Catharina Alinders mamma Eva.

– De lät mamma ligga i så många timmar utan syrgas, och plågas ihjäl, utan att komma in på sjukhus. Hon jobbade hela sitt liv, och betalade skatt, och det här var tacken.

– Hon var nere på 60 procent i syresättning. Det var fruktansvärt för mig och min syster att behöva se hur hon led under sitt sista dygn, berättar Catharina.

Eva Alinder lär dock inte finnas med i dödsstatistiken över offer för covid-19.

– De hann inte testa mamma innan hon dog, och de testar inte döda personer, säger Catharina Alinder.

Ibrahim Ramadan döms för mordförsöket på Emelie vid busshållsplats

0
Busshållsplatsen efter vansinnesdådet och Ibrahim Ramadan. Foto: Polisen/FUP

Strax före klockan 01 på natten den 10 november 2019 befann sig den 26-åriga studenten Emelie i en busskur på Lantmannagatan i Malmö, där hon väntade på att bli upphämtad av en bekant. Innan denne hunnit komma gick den 21-årige Ibrahim Ramadan, beväpnad med en trästolpe och en glasflaska, fram till busskuren och utdelade ett antal kraftiga slag mot Emelies huvud. Misshandeln avbröts först när ett vittne kom körande i en bil och tutade, vilket fick Ramadan att lugnt gå iväg.

Busshållplatsen i Malmö. Foto: Polisen/FUP

När vittnet kom fram till Emilie, låg hon på marken i en blodpöl, omgiven av tänder och krossat glas. Vittnet uppgav att det lät som att Emilie höll på att drunkna i sitt eget blod.

Efter överfallet var Emelie helt nersövd en vecka och genomgick därefter en stor operation. Hon har nu stora problem med minne och tankeförmåga, och läkarna kan inte säga huruvida dessa funktioner kommer att återhämta sig på sikt.

Vid rättegången var Ramadan fåordig, och sade sig inte minnas vare sig varför han slutade slå Emelie eller om avsikten var att döda henne. I polisförhören var han dock mer talför, och berättade då att meningen var att kvinnan skulle dö och att han ”slog till så hon dog”. Antalet slag uppskattade han till åtta, och skälet till att han slutade skulle vara för att han trodde att hon var död.

Ibrahim Ramadan. Foto: Polisen/FUP

Emelie beskrevs som högpresterande och målinriktad före överfallet. Hon hade avslutat sina studier vid CBS handelshögskola i Köpenhamn och erbjudits en doktorandtjänst, och hade skickat ut ett antal jobbansökningar.

Ibrahim Ramadan döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, för försök till mord, misshandel och förberedelse till grov misshandel (avseende en person han följde efter tidigare under kvällen). Han skall också betala 201 550 kronor i skadestånd till Emelie. Tingsrätten finner uppsåt att döda klarlagt, dels genom gärningsmannens egna ord, dels på grund av de kraftiga slagen som dessutom uteslutande riktades mot Emelies huvud.

Tennisstjärna motsätter sig coronavaccin

0
Världsettan Novak Djokovic gillar inte idén att spelarna på tennistouren måste vara vaccinerade för att kunna delta. Foto: Wikimedia Commons.

Tennissäsongen är som all annan sport inställd eller uppskjuten på grund av coronakrisen. Wimbledon som vanligtvis spelas i månadsskiftet juni-juli har ställts in för första gången sedan andra världskriget, medan Franska öppna som brukar spelas ungefär en månad tidigare preliminärt har flyttats till september.

Det spekuleras nu om att det kan bli obligatoriskt för spelarna att vaccinera sig för att kunna delta på tennistouren när väl spelande kommer igång igen. Det får i sådant fall ske utan tennisens bäste, Novak Djokovic, eftersom han motsätter sig vaccin.

– Personligen är jag emot det och skulle inte gilla att bli tvingad att ta ett vaccin för att kunna resa, sa han i ett livesänt Facebook chattsamtal med andra serbiska idrottare, enligt New York Times.

– Men om det blir ett krav vet jag inte vad som kommer att hända. Jag kommer tvingas ta ett beslut. Jag har mina egna åsikter i frågan och om de kommer ändras vet jag inte.

Enligt experter kommer ett vaccin tidigast vara tillgängligt nästa år.

Töreboda kommun vägrar svenskvänlig förening mark för utomhusgym – hänvisar till ”fel” värdegrund

0
Inomhusträning på Svenskarnas Hus. Utomhusträningen i Älgarås blir för tillfället inte av. Foto: Facebook

Föreningen Det fria Sverige finns sedan ett par år närvarande i Älgarås, Töreboda kommun. Där bedrivs verksamheten framför allt genom att Det fria Sverige där har sitt högkvarter i form av allaktivitetshuset ”Svenskarnas hus” där föreningens medlemmar och andra besökare kan träffas för samvaro, möten, föredrag och fester. Där finns också ett bibliotek och inomhusgym. DFS har också successivt satsat på att bygga upp en närvaro med kvälls- och nattvandrare som skall öka tryggheten för invånarna i Älgarås. På senare tid, mitt i coronapandemin, har föreningen också gjort sig känd genom att erbjuda hjälp till svenska äldre och andra landsfränder i riskgrupperna för Covid-19 som sitter i karantän och behöver hjälp med att handla och så vidare.

För att bredda verksamheten hade DFS nu även tänkt sig att etablera ett utomhusgym för allmänheten i Älgarås på kommunal mark, en plats där det visserligen finns ett monument över det medeltida slaget vid Älgarås, men där ytan i övrigt inte används. Något motsvarande utomhusgym i kommunal regi finns inte i Älgarås, och därför hade Det fria Sverige tänkt sig att sköta driften av utegymmet som skulle kunna bli en naturlig träff- och träningspunkt ute i det fria. Efter samråd med företag och personer med stor erfarenhet av träning lämnade så DFS in sitt förslag till kommunen, vilket gick ut på att kommunen skulle upplåta marken för utomhusgymmet, medan Det fria Sverige åtog sig att sköta all drift och underhåll.

”De har för fan sin egen mark, de kan hålla sig där”!
Den 15 april kom svaret från Törebodas kommunstyrelse i form av ett avslag. Trots att kommunen inte skulle behöva betala en enda skattekrona utan endast behöva upplåta en nästintill oanvänd mark blev svaret som DFS fick att föreningen inte ”delar kommunens värdegrund” och därför inte kan få bruka kommunal mark. Det fria Sveriges ordförande Dan Eriksson kallar beslutet en skandal:

”Det är en skandal att kommunen sätter sin så kallade ”värdegrund” framför såväl folkhälsa som utvecklingen av Älgarås. Töreboda kommun har sedan länge lämnat Älgarås i sticket, och skyller på att man inte har några pengar. När nu en ideell förening är beredd att gå in med stora summor för att hjälpa till göra Älgarås till ett mer attraktivt samhälle att leva och bo i så stoppar man det, med hänvisning till någon diffus ”värdegrund”.

När Nya Tider under täckmanteln av att vara en upprörd kommuninvånare når den moderate kommunstyrelseordföranden Bengt Sjöberg blir han närmast ilsken då vi försöker få veta varför inte DFS kan få bygga upp och driva ett utomhusgym på en nästintill oanvänd, kommunal mark.

– De har för fan sin egen mark och fastighet!, fräser Bengt Sjöberg och avslutar:

– De kan hålla sig där!

Ett helt annat läge om någon annan förening hade ansökt
När Nya Tider försöker få veta vilken värdegrund det är man hänvisar till säger han sig först inte ha så mycket tid att prata, men till slut så säger han:

– Jag kan läsa upp de tre ledorden vi har i kommunens värdegrund, nämligen: Tillväxt, trygghet, tillsammans.

NyT: Och på vilket sätt skulle de orden stå i vägen för att Det fria Sverige skulle få driva och bekosta ett utomhusgym på kommunal mark, ett gym ni inte behöver sköta driften av?

– Jag kan läsa en mening till, säger Bengt Sjöberg och fortsätter:

– Vi betraktar även kulturell mångfald som positivt.

NyT: Men finns det inte olika sorters mångfald? Finns det inte en mångfald där man erkänner varje kulturs rätt till existens och sedan den andra mångfaldstanken där man strävar efter det mångkulturella samhället? Tycker du förresten att det är fel att DFS värnar svenskarnas rätt till ett eget, kulturellt sammanhang?

– Det är väl inte fel att värna den egna kulturen, men de står inte för ett mångkulturellt samhälle, och det gör vi som kommun.

NyT: Om det hade varit en annan förening med en värdegrund som ni godkänner, hur hade behandlingen av en ansökan sett ut då?

– Då hade det varit ett helt annat läge, säger Bengt Sjöberg till sist, innan han uttryckligen anser att samtalet är färdigt, vilket han klart deklarerar på följande vis:

– Vi är väl färdiga med varandra nu, hej hej!

Det kan nämnas att föreningen det fria Sverige har uppmanat Älgaråsborna men även övrig svensk allmänhet att protestera mot beslutet från Törebodas kommunledning genom att höra av sig till kommunen.

Hemlöse Lars dog ensam – kände sig för otrygg på härbärgena

0

Fler som gillar SD än som ogillar

0
Sverigedemokraterna nu större än motståndarna på Facebook. Foto: Frankie Fouganthin

I augusti 2009 startade Facebook-sidan “Sverigedemokraterna i riksdagen – Nej tack.” av den vänsterpartistiske kurd-nationalisten Zana Hussan. Initiativet lovprisades av etablerad media.

– (Sidan) är en stöttepelare för alla som vill bekämpa främlingsfientligheten och bejaka mångfalden och den går som en löpeld genom internet, sa Zana Hussan till HD i oktober 2009.

2012 Hussan skrev på sin blogg: “Invandring skapar tillväxt. Invandring skapar jobb. Och invandring är billigt, om det sköts på rätt sätt. Alltså: Myndigheterna lotsar in de som kommit hit  i arbeten/praktik där deras kompetens, oavsett om de är ingenjörer, läkare eller inte ens kan läsa tas tillvara på.”. Vid tidpunkten var hans Facebooksida långt större än Sverigedemokraternas, men över tid har avståndet gradvis minskat i takt med att opinionen i invandringsfrågan har svängt.

I över ett decennium har sidan varit större än Sverigedemokraternas egna sida på Facebook – fram till nu i helgen. I skrivande stund har den SD-kritiska sidan 315 465 “likes” medan Sverigedemokraternas har 315 881. SD:s sida är även den överlägset största partisidan i Sverige.

Aftonbladet sprider fake news om Harvard-rapport

0
Påståendet att en Harvard-rapport skulle stödja den svenska regeringens corona-strategi är ren fake news som sprids av den regeringsnära tidningen Aftonbladet. Strategin representeras av Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Foto: scaningen / Frankie Fouganthin

I över två veckors tid har det spridits artiklar i etablerad svensk media där det påstås att en rapport från Harvard ”förefaller ge Sverige rätt” i strategin mot coronaviruset. Aftonbladet hade fortfarande efter två veckor ”nyheten” högt på sin förstasida. Problemet är bara att påståendet om rapporten är fake news.

– Det finns ingenting i rapporten som underbygger dessa slutsatser, säger den norska forskaren Gunhild Alvik Nyborg, som har faktacheckat påståendet om att rapporten skulle kunna bekräfta den svenska strategin.

Harvard-rapporten förespråkar motsatsen till den svenska modellen
I själva verket tycks rapportförfattarna förespråka den strategi som Norge och större delen av Europa har valt, och där Sverige kanske är det största undantaget. “Vår data är i linje med observationsstudier och modellstudier som menar att ett införande av omfattande social distansiering i ett tidigt skede är avgörande för att kontrollera spridningen av SARS-COV-2”, skriver de – en strategi som alltså står i rak motsats till den svenska och mer är i linje med övriga Europa.

Dessutom förespråkar de ”aggressiv smittspårning och karantän”. Smittspårning dömde Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell ut som ”verkningslöst” redan den 12 mars, det vill säga dagen efter det första svenska dödsfallet i covid-19. Och trots omfattande påtryckning från oberoende svenska forskare så har regeringen vägrat använda sig av karantän för att bromsa smittspridningen.

Rapportförfattarna tror att samhällsrestriktionerna helt kommer kunna avskaffas under våren eller sommaren 2021 och att pandemin kommer vara över först sommaren 2022.

”införande av omfattande social distansiering i ett tidigt skede är avgörande” – Ur rapporten

Nyhetstidning i maktens intresse
Genom ägaren LO har Aftonbaldet starka band till regeringspartiet Socialdemokraterna. Så sent som den 8 april drog tidningens politiska chefredaktör Anders Lindberg ut i sociala medier till försvar för regeringen. Lindberg har tidigare suttit i förbundsstyrelsen för Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, och hans fru Åsa Westlund sitter i riksdagen för regeringspartiet.

I samband med att regeringen sökte ökad makt för att hantera coronakrisen, genom möjligheten att runda riksdagen där regeringspartierna bara har drygt var tredje mandat, så skrev han på Twitter: ”Jag litar helt och fullt på mina vänner i regeringen och regeringskansliet. De är kloka och kommer att fatta kloka beslut.”.

Centerpartiets nya krav: Låt illegala afghaner stanna

0
Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato vill att de illegala afghanerna ska stanna. Foto: Centerpartiet.

Utbrottet av coronaviruset och den efterföljande massarbetslösheten i Sverige har gjort det svårare för de invandrare, i regel vuxna afghanska män, som omfattas av den så kallade gymnasielagen att få jobb – ett krav för att de ska få fortsatt uppehållstillstånd. Därför vill Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu ändra lagen så att afghanerna kan stanna i alla fall.

Ungefär 7 400 invandrare som fått avslag på sina asylansökningar kunde stanna i Sverige genom den så kallade gymnasielagen. Men ett krav för att permanent kunna stanna i Sverige är att de skaffar sig en varaktig anställning på minst två år efter gymnasiet.

I sviterna av coronakrisen har det blivit svårare för många av dem att få jobb.

Därför kräver Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att lagen ändras så att de personerna som omfattas av lagen kan stanna i alla fall.

Både V och MP har sagt att de tycker lagen ska bli mer generös, enligt Ekot. Centerpartiet vill också på olika sätt förändra lagen så att invandrarna slipper åka hem. Exempelvis kan det handla om att personerna ska få ett år på sig att skaffa arbete istället för sex månader eller att de inte behöver uppvisa ett anställningskontrakt på två år.

Både Socaldemokraterna och Moderaterna är dock emot att de illegala ska få stanna med coronaviruset som svepskäl. Tidigare i veckan meddelade migrationsminister Morgan Johansson att det inte var aktuellt med en ändring av lagen.

Till Sveriges Radio säger moderatledaren Ulf Kristersson att ”nu ge människor uppehållstillstånd, i praktiken, trots att de saknar skyddsskäl i Sverige, det är fel på alla tänkbara sätt”.

22 forskare: Folkhälsomyndigheten har misslyckats – regeringen måste börja ta eget ansvar

0
Folkhälsomyndigheten har misslyckats med sitt uppdrag, anser 22 svenska forskare. "Vid minst fyra tillfällen har man från Folkhälsomyndighetens sida hävdat att smittspridningen har planat ut eller kommer att avta. Det har den inte gjort." Foto: Youtube / Folkhälsomyndigheten

DN Debatt idag kräver 22 forskare att Sveriges regering tar över taktpinnen från Folkhälsomyndigheten och börjar agera resolut mot spridningen av coronaviruset. De jämför resultaten av den svenska strategin med Sveriges nordiska grannländer samt det hårt drabbade Italien.

”Den 7 till 9 april, de senaste tre helgfria dagarna, dog varje dag i Sverige 10,2 personer per miljon invånare i covid-19. I Italien var siffran 9,7. I Danmark var den 2,9, i Norge 2,0 och i Finland 0,9.”

Att man bortser från helgens siffror beror sannolikt på att man i Sverige inte förmår räkna döda under helgerna. Forskarna citerar också chefen för Norges folkhälsoinstitut som menar att det i Norge var “helt avgörande” att få kontroll över smittan i ett tidigt stadium och att detta nu gör att Norge nu har “goda förutsättningar att hantera epidemin framgent”.

Artikelförfattarna ifrågasätter svenska Folkhälsomyndighetens bedömningar och menar att myndighetens misslyckade prognoser har legat till grund för en politisk oförmåga att vidta större förberedelser i Sverige:

Det skedde ingen större utbyggnad av testningsmöjligheterna. Det gjordes inga stora ansträngningar att bygga upp lagren av skyddsutrustning. Och det har fortsatt enligt samma linje. Vid minst fyra tillfällen har man från Folkhälsomyndighetens sida hävdat att smittspridningen har planat ut eller kommer att avta. Det har den inte gjort. Man rådde alla symptomfria hemvändare från de italienska alperna att leva som vanligt – trots att man visste att norra Italien drabbats hårt. Man vägrar fortfarande att acceptera att smittspridning från symptomfria på ett väsentligt sätt har bidragit till dödligheten bland äldre. Och man är obenägen att ändra sina rekommendationer ens när Sveriges kurvor radikalt börjar skilja sig från grannländernas.”

Det forskarna nu efterfrågar är ett tydligt ledarskap från Stefan Löfven och att regeringen börjar ta mer ansvar i hanteringen av smittan. De citerar Finlands president Niinistö: ”Jag var aktiv och varnade […] Hur hade man tänkt om jag hade varit tyst hela tiden? Jag är ju president.”

”Så måste ske också i Sverige.”, menar de. ”De folkvalda, de som har det övergripande ansvaret, måste gripa in, det finns inget annat val.”

Miljöpartiet går dåligt trots coronakris

0
Per Bolund och Isabella Lövin har inte lyckats stärka Miljöpartiets opinionssiffror trots coronakrisen. Foto: Miljöpartiet.

Kristider brukar ge sittande regeringar ett uppsving i opinionen och Sverige 2020 är inget undantag. I slutet av mars publicerade Novus en förtroendemätning som visade att förtroendet för Stefan Löfven nästan fördubblats under coronakrisen. Förra veckan ökade Socialdemokraterna dessutom rekordmycket i SvD/Sifos väljarbarometer.

Men för Socialdemokraternas koalitionspartner ger coronakrisen ingen effekt i opinionen. Miljöpartiet sladdar förfarande kring fyraprocentsspärren och språkrören Per Bolound och Isabella Lövin har lågt förtroende.

– Miljöpartiet kanske inte uppfattas som särskilt delaktig i den här regeringen, utan kanske mer ses som ett stödparti till Socialdemokraterna, säger Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet till TT.

Statsvetaren Jonas Hinnfors tror att många väljare som röstat socialdemokratiskt fram till nyligen nu återvänder till partiet. För MP som varit små under en längre tid är det svårare att locka tillbaka tidigare väljare eftersom de är så få.

– Vi har en relativt rörlig väljarkår. Det finns stora grupper väljare som inte för länge sedan röstade på Socialdemokraterna och som är beredda att komma tillbaka. Miljöpartiet har länge haft låga siffror i opinionsmätningar och det finns därför inte så många väljare att vinna tillbaka, säger Hinnfors.

Miljöpartiet själva tar dock kräftgången i opinionen med ro.

– S har statsministerposten och förknippas därmed också starkast med regeringsarbetet, säger partisekreterare Märta Stenevi (MP) och fortsätter:

– Efter krisen kommer en tid då vi behöver ägna mycket kraft och tid åt våra siffror, men just nu är det enda vi koncentrerar oss på är att leda landet.

Antalet nya dödsfall i corona kan nu utvecklas sidledes

0
Svensk intensivvård lyckas rädda fyra av fem coronasjuka och nu ser det ut som att antalet nya dödsfall kan ha slutat öka. Men flera osäkerhetsfaktorer kvarstår. Foto: SVT Rapport

Exakt24 kunde i helgen berätta hur hela fyra av fem coronasjuka överlever intensivvården inom Region Stockholm. Det är en betydligt högre siffra än i andra länder, till exempel omkommer hälften av intensivvårdspatienterna i Storbritannien. Men skeptiker framhåller att Sverige sedan ett tag tillbaka nekar allt fler sjuka vård som en konsekvens av nya riktlinjer. Tanken är att prioritera de med godast förutsättningar att överleva när vårdens resurser inte räcker till alla.

Antalet coronasjuka i behov av sjukhusvård fortsätter att öka, men i takt med att de som tas in har allt bättre förutsättningar att klara av vården är det fullt möjligt att antalet som dör inom vården ändå minskar. Och den officiella dödsstatistiken visar att det dagliga antalet nya dödsfall i corona faktiskt kan ha bromsat under helgen. En underrapportering sker under helgerna men Exakt24 har tagit fram inrapporterad dödlighet per dag med sju dagars glidande medelvärde så att oregelbundenheten i inrapportering mellan olika veckodagar försvinner. På så vis kan vi se en ökning varje enskild dag fram till i fredags då 75 dog, och därefter en något minskande dödlighet – 73 för lördag och 70 för söndagen.

Grafik: Exakt24

Samtidigt kompliceras statistiken ytterligare av att allt fler kan väntas dö utanför sjukhusvården i takt med att de svårast sjukaste nekas plats där. Och i regel testas endast de som tas in för sjukhusvård. Därmed kan ett tilltagande antal döda, inte minst på äldreboende, saknas i den offentliga statistiken.

I nuläget är det alltså flera osäkerhetsfaktorer som gör att det är svårt att bedöma vilken riktning vi går i för stunden, men den data som finns tillgänglig talar för att den tidigare ökningstakten åtminstone för stunden kan ha saktat ned.

80 procent av intensivvårdade coronapatienter överlever

0
David Konrad, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, säger att situationen i vården är bättre än väntat. Skärmbild: SVT.

Situationen i vården är mycket bättre än väntat, iallafall i huvudstaden. Det visar nya siffror från Region Stockholm. Idag är 127 av 177 intensivvårdsplatser upptagna på Karolinska universitetssjukhuset. Det finns kapacitet att öka antalet platser till 216 vid behov, skriver SVT.

– Det finns fortfarande lediga platser kvar, inte bara på Karolinska utan det är intensivvården i Stockholm i stort som gjort en makalös ökning. Jag tror att vi nu ligger sammanlagt på över 300 procent mot var vi normalt ligger, så det är många som kämpar, säger David Konrad, överläkare på intensivvårdsavdelningen på Karolinska, till SVT.

Efter en sammanställning av de patienter som först lade in på Karolinska och sedan blivit utskrivna har regionen preliminärt kommit fram till att åtta av tio patienter överlever efter att ha hamnat i intensivvård – även om det kan ta tid att helt bli återställd.

– Det är mycket positivt, vi hade befarat en mycket värre situation än så. Så det ser väldigt bra ut, men man ska inte dra slutsatser för tidigt. Vi är nöjda och glada att det ser ut så här just nu, men vi måste vara lite försiktiga med att ropa hej för tidigt, säger Konrad.

Mönstermedborgaren nu och då

0
Mönstermedborgaren en gång i tiden.

Länder som Sverige var lyckligt lottade, dels genom sin etniska homogenitet, men också genom sin protestantiska arbetsetik – att man ska göra rätt för sig och inte ligga någon till last. Vi odlade också en klassisk skuldkultur. Skillnaden mellan en skam- och skuldkultur är att i skamkulturer kan det förhålla sig hur som helst, bara ytan är snygg, medan medborgarna i en skuldkultur är mer angelägna om att göra rätt för sig ”på riktigt”, det vill säga, det räcker inte med en snygg yta utan samvetet måste tystas.

Länder med hårt klimat, som de skandinaviska, formar dessutom en personlighetstyp som planerar långsiktigt. Det gäller att inte svälta eller frysa ihjäl under vintern utan fylla visthusbodarna, ordna så att boskapen överlever och se till att bostäderna är varma. I sammanfattning såg de svenska idealen ut så här:

  1. Etnisk homogenitet/solidaritet/tillit
  2. Demokrati/majoritetssamhälle
  3. Nationellt/etniskt/religiöst förankrade medborgare
  4. Arbete och skötsamhet prioriteras
  5. Materialism och tillväxt
  6. Planering och långsiktighet
  7. Skuldkultur

För många medborgare ser idealet fortfarande ut på det här sättet, men dessa drag karakteriserar inte längre den mönstermedborgare som sätter den svenska och västerländska agendan. Den etniska homogeniteten är genom mångkulturell politik och massinvandring satt ur spel. Sverige är inte längre ett etniskt homogent samhälle, vilket givetvis har konsekvenser. Främst genom att solidariteten och tilliten mellan medborgarna försvagas, och ofta begränsas till att gälla den egna etniska gruppen. Detta gäller naturligtvis för alla grupper, men eftersom vi lever i ett Sverige som för inte så länge sedan var etniskt homogent, så är det en kvalitetsförsämring att inte längre med samma tillit kunna relatera till andra medborgare. Mångkultur och massinvandring är dråpslag mot en samhällstyp som förutsätter att ”de närande” är solidariska, det vill säga tar ansvar för och delar med sig till ”de tärande”.

Under efterkrigstiden kom nazismen och förintelsen som varnande exempel att styra västerlandet, i synnerhet skuldkulturer som den svenska, mot en uttalad antinationalism. Det var inte bara nationalismen som kom i vanrykte, utan också nationalstaten. Till detta ska läggas efterkrigstidens starka ideologiska rörelser som antiapartheid och mänskliga rättigheter. Lågprisflyg gör att unga människor, backpackers, i en helt annan utsträckning än tidigare generationer ges en chans att upptäcka världen.

Också jämlikhetsidealet och materialismen styr åt samma håll och eroderar det socialdemokratiska samhälle, där folkmajoriteten, i form av en arbetarklass, styr både tillsättningen av politiker och de politiska idealen. Statsindividualism blir det politiska idealet, en grundförutsättning för jämlikhet och jämställdhet. Mönstermedborgaren tar i första hand ansvar för sig själv och i andra hand för sin kärnfamilj, medan övrigt ansvarstagande faller på välfärdssamhället. Barnen tar förskola och skola hand om under arbetstid. De skruttiga föräldrarna får samhället ta hand om och diverse släktingar, hur det går för dem, det är deras eget bekymmer.

Också materialismen styr åt det hållet. Den arketypiske medborgaren blir en individ som optimerar sin materiella konsumtion. Det är inte bara jämlikt utan också tillväxtbefrämjande. Politiken förlorar sin folkliga förankring och blir ett yrke. Den som inte är politiker är inte bara befriad från ett ansvar för andra samhällsmedborgare utan också från den i landet förda politiken. Han eller hon bör rösta vart fjärde år, men kan i övrigt intressera sig för annat, framför allt sin egen konsumtion och välfärd.

Tillväxten är därvid oerhört viktig. Jämlikhet skapas helst inte genom att ta från de rika och ge till de fattiga, utan genom att de fattiga får det bättre genom tillväxt. Här är det lämpligt att påpeka att Sverige i dag just inte har någon tillväxt utan i det avseendet placerar sig bland Europas bottennationer. Som ett resultat minskar inte samhällsklyftorna utan de ökar.

Detta blir också ett samhälle som inte övergår från skuld till skam, men däremot blandar skuld och skam på ett nytt sätt, till en ny samhällsmoral. Den protestantiska skuldkulturen föreskriver att vi i västerlandet känner skuld och ångest för vad som ses som tidens ödesfrågor, det vill säga flyktingfrågan och klimatet. Men samtidigt finns det ett skamperspektiv på den nya moralen. Även om experter och vetenskapsmän visar att vi – exempelvis – inte påverkar klimatet med vissa åtgärder, att vinsterna är försumbara, så ska de genomföras. Och trots att det varken finns bostäder eller jobb för nykomlingar måste vi hänga fast vid en asylpolitik som inte alls är skapad för dagens situation utan avsåg att på ett moraliskt anständigt sätt ta hand om flyktingar efter andra världskriget. Plakatpolitiken växer. Det som ser bra ut är bra, även om det inte alls är bra.

När det gäller det slags människa som dominerar i offentligheten, som sätter det västerländska samhällets agenda, sker ett paradigmskifte. Den nya människan är inte nationalist utan anti-nationalist, antirasist och kosmopolit. Det politiska målet är en värld med öppna gränser, och helst också utan nationalstater. EU är ett uttryck för detta, liksom FN och drömmar om en värld i evig fred, utan konflikter, ledd av en världsregering i FN:s regi. Vår tids mönstermedborgare ser ut så här:

  1. Mångkulturell
  2. Sekulär
  3. Kosmopolitisk
  4. Urban
  5. Rättighetsfixerad
  6. Apolitisk/identitetspolitisk
  7. Individualistisk

Ser ni vad som saknas? Ingenting mindre än meningen med livet. Det blir ämnet för en kommande text.

Hemlöse Lars är död: ”Var patriot ända ut i fingerspetsarna”

0
Lars Bick levde som hemlös i Gamla stan. I flera år försökte han uppmärksamma svenska hemlösas situation, bland annat genom medverkan i alternativmedier och som informell talesperson för den grupp hemlösa som Sverigedemokraterna inkvarterade på en båt vintern 2016. Lars avled tidigare i år. Lars var tidigare entreprenör i Spanien. Han drabbades av minnesförlust, troligen på grund av en stroke, och mitt i denna problematik omkom hans fru i en motorcykelolycka. Lars liv raserades, och han återvände till Sverige. Minnesproblemen ledde till att han vräktes från sin lägenhet. Därefter levde han som hemlös resten av sitt liv. Lars hade inget alkohol- eller drogberoende och vägrade att bo på härbärgen som var fulla av missbrukare och EU-migranter. Foto: Johan Hesselbäck

För många som ofta befann sig i Gamla stan var Lars Bick en välkänd figur. I början av året, efter flera års hemlöshet med sovplats utomhus, gick Lars ur tiden. Nya Tider träffar bröderna Anders och Johan Hesselbäck, som arrangerar spökvandringar i Gamla stan och som kände Lars väl. De berättar om det tuffa livet som hemlös och hur svårt det numera är att freda sig från så kallade EU-migranter.

Lars Bick har även utnyttjats av finansminister Magdalena Andersson (S) som plockade politiska poäng genom att posera med honom och lova insatser för de hemlösa, men Lars själv märkte aldrig någon skillnad. De som faktiskt gjorde skillnad och sponsrade ett boende på en båt var Sverigedemokraternas lokalavdelning, något som de fick kritik för av andra partier för att det ”inte var en långsiktig lösning”.

– Vi lärde känna honom 2013, så vi kände honom i sex, sju år. Vi har våra spökvandringar som alltid avslutas vid Bollhustäppan vid Finska kyrkan. Där finns en staty som kallas Järnpojken, vilket är ett minne till de pojkar som jobbade med järnmalmen på Stormaktstiden på 1600-talet. En vårkväll såg vi Lars ligga och sova på en parkbänk där. Vi gick och köpte en macka och kaffe till honom, säger Anders.

– Det var den initiala kontakten, fortsätter Johan. Han blev positivt överraskad och väldigt rörd. Han var en fin gammal man. Vi satte oss ned bredvid honom och pratade i säkert en timme. Vi märkte snabbt att han inte var alkohol- eller drogmissbrukare. Han var klipsk och hade mycket innanför pannbenet. När han senare berättade sin bakgrundshistoria förstod vi än mer att det är en seriös man som råkat ut för ytterst dåliga skeenden i livet vilket gjorde att han hamnat i den här situationen.

I en intervju med Swebb-tv år 2017 berättade Lars om omständigheterna. Han var då verksam som entreprenör på Gran Canaria. Han drabbades av minnesförlust, troligen på grund av en stroke, och mitt i den problematiken omkom även hans fru.

– En dag när vi var på väg till arbetet blev hon påkörd av en motorcykel. Hon dog i min famn, berättar han i videon.
Lars tillvaro rasade samman.

– Det var in till läkaren, tabletter och så vidare. Efter en tid försökte vi bearbeta det här med psykiatri. Redan innan olyckan var jag långt nere. Och nu var allt borta, livsglädjen försvann.

Socialen svek och Lars stod på gatan
Efter minnesförlusten och fruns plötsliga död återvände Lars till Sverige. Försöken att bearbeta händelsen i Spanien hade inte fungerat. Lars talade god spanska, men förklarade att den typen av händelser behöver bearbetas med psykiatriker på ens eget modersmål, med människor som har samma kulturella bakgrund och förståelse.

– När man inte kan kommunicera med modersmålet så ville man att jag skulle åka hem till Sverige. Och då var hela psykiatrin nedlagd i Sverige, den existerade inte. Det var 2005. Det innebar att man i Sverige enbart skulle äta tabletter. Gick man till psykiatrin – privat eller offentligt – så gällde: ”Ät de här tabletterna i ett halvår, så kan vi prata sedan”. Då gick jag omkring som en zombie på stan.

Nya Tider har talat med bröderna Johan och Anders Hesselbäck, som anordnar guidade turer i Gamla stan. De berättar att Lars var patriot ända ut i fingerspetsarna. Foto: Nya Tider

Antidepressiva tar bort allt vad glädje och sorg heter i livet. Jag bodde på hotell, Sheraton och annat. Jag hade inga ekonomiska problem överhuvudtaget och stod för den kostnaden.

Men så småningom tog pengarna slut. Lars tog kontakt med socialen och fick en tvåa i Högdalen. Han berättar att myndigheterna lovat att de skulle betala hyra, el och annat, på grund av hans minnesproblem. Det sköttes inte.

– Varje månad var det problem. Tiden gick, och jag gick med min minnesförlust och höll på med den problematiken.
Under samma tid avled Lars mamma. Mitt i allt detta kom vräkningsbeskedet.

Bröderna bekräftar att Lars inte hade några missbruksproblem utan att det var andra omständigheter som låg bakom Lars öde.
– Han luktade aldrig alkohol, hade aldrig alkohol med sig, säger Anders.

Lars levde som hemlös i cirka 10-15 år, enligt bröderna.

– Det var både det ena och det andra som hade lett till hans situation. Efter hans mors död känner vi inte till i detalj vad som hände. Han berättade att han hänvisades till olika härbärgen med ”tak över huvudet”-garanti, men det där är bara floskler. Det finns tio härbärgen i Stockholm, men 7 000 hemlösa, så det finns ingen garanti, det säger sig självt.

Härbärgena har enorma problem med EU-migranter och narkotikapåverkade hemlösa, som misshandlar sådana som Lars. Så hederliga personer, som inte är heroin- och eller alkoholmissbrukare, hamnar på gatan. Det vanliga då är att man bor på en stentrappa i Gamla stan, eller så åker man pendeltåg från Märsta ned till Nynäshamn, fram och tillbaka. De timmar då tågen inte går sitter man på en bänk och väntar på första morgontåget, säger Johan.

Järnpojken vid Bollhustäppan
Lars tyckte att det var bättre att sova i Gamla stan, trots att det var kallt på stentrappan. Där fick han ihållande sömn.

– Han sov dels på Stortorget på Nobelmuséets trappa, och dels parkbänkarna på Bollhustäppan. Det var de två platser han alternerade mellan. Det främsta störningsmomentet var zigenarna. Lars var en svensk patriot som var mån om att försvara platsen mot EU-migranterna, fortsätter Johan.

– Många turister lägger pengar vid Järnpojken. Finska kyrkan samlar in pengarna och skänker dem till ryska barnhem. Zigenarna ville såklart ta pengarna. Lars tog aldrig några pengar, utan såg till att upprätthålla den platsen för att den skulle förbli fredad. Tillsammans med oss guider har Lars fungerat som vakt för järnpojken. Det är många ryska turister som har den här platsen som besöksmål.

Järnpojken, en av Stockholms minsta statyer, av Liss Eriksson. Den kallas också ”Pojke som tittar på månen” och är utförd 1959 och installerad 1967. Foto: Picbear

Turistbyråerna gör reklam för platsen, berättelsen går ut på att barnen från förr hjälper barn i dag. Det blev inga våldsamma sammandrabbningar med zigenarna, men det blev tjafs väldigt ofta när Lars avvisade dem. Samtidigt som han var väldigt klipsk var han också väldigt hårdför. Han backade inte utan hade heder och stolthet.

Lars var uttalat negativ mot de nya så kallade EU-migranterna. Han berättade för bröderna Hesselbäck om hur organisationer som ska hjälpa hemlösa istället bara prioriterade EU-migranter.

– Stockholms stadsmission ligger vid Stortorget där Lars bodde, och dit begav han sig för att få en macka och en kaffe. Ofta blev han nekad, trots att deras uppdrag är att hjälpa hemlösa. De fokuserade på EU-migranter före svenska hemlösa. Han var inte prioriterad. De drar alla svenska hemlösa över en kam. De tänker att svenska hemlösa är missbrukare som själva har ett ansvar för sin situation, medan utländska hemlösa och tiggare utsätts för förment rasism och allt möjligt. Då är det plötsligt systemets fel och man har en större skyldighet att hjälpa.

NyT: En person som Lars, utan missbruksproblem, allmänbildad, och med bakgrund som entreprenör – varför tror ni att han inte kunde resa sig ur sin situation?

– Någonstans kanske han var oförmögen rent mentalt att resa sig. Han var klipsk och välutbildad, i grunden entreprenör, men jag tror att han var knäckt av åren på gatan och det som skett innan. Han berättade vid flera tillfällen att han grät sig själv till sömns varje natt. Han var märkt av livet, säger Anders, och Johan tar vid genom att berätta om hur Lars, som vid den tiden var aktiv i SD:s kampanj för svenska hemlösa, fick se sitt projekt raseras.

– Han skulle börja sälja pins för svenska hemlösa som folk kunde ha på jackan. Det var hans stora projekt. Men SD ville inte släppa det fritt, utan ha kontroll över kampanjen.

– Lars blev vansinnig, och han blev arg på oss också trots att vi inte hade med beslutet att göra. Vi stod ju på hans sida. Han blev så upprörd att han en gång sade att vi förstört hans liv, han riktade sin vrede mot alla som hade med SD att göra. Han ville inte att det skulle vara SD:s grej, för då är det bara sverigedemokrater som köper. Det var hans livs chans i den situation han befann sig: att uppmärksamma sin och andras situation och kunna skapa en form av Rosa bandet, en grej att bära för varje svensk som vill hjälpa de hemlösa.

– Kontakten slocknade lite efter det som hände, berättar bröderna vemodigt. Vi hade aldrig en dispyt personligen med honom, han hade den med partiet. Vi var borta ett år i militären, och efter att vi kom tillbaka från muck så såg vi honom nån gång då och då, men det blev aldrig som förut tyvärr.

– Man märkte på Lars reaktion att han låg på gatan. Vi andra hade kanske tänkt att ”jaha, då gör vi något annat” men för honom var det hans livsprojekt. Han var ärrad och knäckt av livet. Och det skulle vem som helst vara i hans situation. Han hade ju haft ett fruktansvärt liv.

– Han sade vid flera tillfällen att han övervägde att ta sitt liv. Hans liv hade ingen mening. Skulle jag vara i hans situation skulle jag nog känna likadant. Det är lätt att glömma bort hur illa det kan gå för andra, när man själv hankar sig fram i sin egen drägliga vardag. När vi såg hans situation fick vi också förståelse för hur svårt de svenska hemlösa har det.

SD hyrde båt åt hemlösa
Bröderna Hesselbäck spelade en huvudroll i SD:s hemlöshetskampanj år 2015-2016 tillsammans med sin far Jimmy, som var ordförande för SD Stockholm på den tiden. En båt stod tom vid Söder Mälarstrand och de lyckades söka upp ägaren och hyra sängplatser, något som gav stor medial uppmärksamhet.

– Vi inkvarterade ett femtontal hemlösa i några månaders tid. Tanken var att de hemlösa på sikt skulle ha eget långtidskontrakt med mannen som ägde båten. Det skulle ha fortgått utan SD:s regi men så småningom byttes ägare och den nye ägaren ville inte ha med hemlösa att göra. SD släppte kampanjen också. Partiledningen har alltid varit rädda för att förknippas med aktivism och ville inte stödja det. Det fanns ingen vilja.

De avhystes våren 2016, men de hemlösa fick i alla fall tillbringa en vinter i värme.

NyT: Kritiker säger ofta att det behövs långsiktiga lösningar för de hemlösa och att tillfällig inkvartering inte hjälper. Vad har ni att säga till dem?

– Sängplatserna på båten betydde mycket för de hemlösa. De bodde där under de värsta vintermånaderna, från november till februari. De fick tvätta sig varje dag, fick sova i rena lakan, fick ett mål mat om dagen. De förändrades helt som människor. De kom fram och kramades och var överlyckliga över att få den här lilla insatsen. Det var lyx för dem, lite som julsittningen i Emil i Lönneberga när alla från fattighuset fick vara med, säger Johan.

Han menar att många ursäktar sin passivitet med att hjälpen inte är ”långsiktig”, och fortsätter:

– Ofta säger folk ”vi måste hjälpa dem på riktigt”. Det är en luftpastej. Skulle alla göra någon insats skulle de hemlösas situation lyftas väsentligt, här och nu, men i Sverige är vi så bekväma och vill inte göra något själva.

Medverkade i TV4-inslag med finansministern
Våren 2017 medverkade Lars i TV4 tillsammans med Magdalena Andersson (S). Bröderna ger inte mycket för finansministerns förmenta omsorg om Lars, och berättar att Lars avskydde de gamla partierna, inklusive Socialdemokraterna.

– Förmodligen fick han någon varm mat eller någon mindre ersättning för att medverka, och han kände sig sviken av Sverigedemokraterna när hans projekt att sälja pins runnit ut i sanden. Han tänkte nog att han får en ny chans att göra något bättre, genom att synas i media, även om det var med Socialdemokraterna. Han ville bara lyfta sin och sina gelikars situation, överallt.

Han brydde sig inte om var något publiceras, den lyxen hade han inte, så han medverkade i både alternativmedier och gammelmedier. Någon socialdemokrat var han inte, och han sade vid flera tillfällen att politikerna inte brydde sig någonting om hemlösa. Ofta uttryckte han att samhället var genomruttet. Han var betydligt mer tuff än SD i sina politiska åsikter, påminde mer om en AfS:are.

I TV4-inslaget uttalar finansministern sin empati och säger att hon blev ”väldigt berörd” över att ha sett hur Lars hade det. I budgetpropositionen samma höst kom ett pressmeddelande från Finansdepartementet där krafttag utlovades mot hemlösheten:

”Hemlöshet är ett av de grövsta exemplen på när vårt gemensamma trygghetsnät inte håller måttet. Det är något vi måste bekämpa med full kraft. Jag tänker särskilt på äldre människor i hemlöshet. Personer som varit med och byggt upp det här landet, men som av någon anledning hamnat utanför systemet och som behöver hjälp att komma tillbaka igen”, sade Magdalena Andersson. Beskrivningen stämde helt och hållet in på Lars situation.

Men Lars märkte ingen skillnad. Allt fortsatte som tidigare.

– Han hade sett hur genomkorrupt samhället är med helt andra ögon än vi som befinner oss i en dräglig situation. Många bryr sig inte om svikna vallöften, de kan ändå sätta sig och titta på Eurovision eller Let’s dance på helgen, men hemlösa som Lars får uppleva svikna vallöften fullt ut. Politikerna pratar alltid om att man ska hjälpa de hemlösa, men Lars sade att det aldrig händer någonting.

NyT: Hur tror ni att han skulle se på att ni gör denna intervju?

– Han tyckte om att bli uppmärksammad, och att vara en talesperson direkt eller indirekt för svenska hemlösa. Jag tror att han skulle känna sig hedrad och väldigt glad över att vi lyfter hans berättelse, berättar om hans liv och tillvaro, och på sikt kan hjälp andra svenska hemlösa. Sen var han nationalistiskt lagd så han skulle säkert vara extra glad att det lyfts i alternativmedia. Lars var patriot ut i fingerspetsarna. Han älskade Sverige, svensk kultur och svensk historia, säger Johan.

Bröderna lyfter vikten av att svenska hemlösa slutar att osynliggöras i debatten, och att de får hjälp tidigt.

– Det är såklart fel från första början att man hamnar på gatan, och om man lever så i tio år så märker det en människa permanent. Hade han varit hemlös i två år hade han nog varit inom räddning, men det finns ingen vilja i samhället att råda bot på det här. Efter tio år på gatan är man bortom räddning. Det har gått så lång tid att man har vant sig vid det här livet och känner inget annat liv. Det gäller att lyfta de hemlösas situation i sin linda.

NyT: Ofta får vi höra att det i välfärdsstaten Sverige finns ett socialt skyddsnät som gör att folk inte behöver bli hemlösa. Hur ser ni på det?

– Tillåt mig att skratta, säger Johan. Folk är så bekväma. ”Vad hemskt med en hemlös. Samhället försöker säkert hjälpa dem”, tänker de. Man är så bekväm i sitt eget liv och vill själv inte befatta sig med problemet. Vi lever i ett fientligt samhälle och det finns ingen som helst hjälp för hemlösa. Det är bara ett spel för gallerierna. Det finns på papperet men inte i praktiken. Titta bara på Lars.

”Håll familj och vänner nära”
NyT: Ska man själv oroa sig för att bli hemlös? Hur ska man förhindra det?

– Först och främst tror jag att det är viktigt att man har vetskapen att saker kan gå väldigt fel. Att man inte bara tror att man alltid kan leva ett bra liv. Det kan gå fel för alla, säger Anders.

Johan fyller i:
– Det är viktigt att man bryr sig om sina nära och kära, och håller familj och vänner nära. Norden har ju varit överlag ett svårt ställe att leva på, det har byggt på gemenskap och gästfrihet. Det var helt enkelt nödvändigt för att överleva i vårt samhälle. Den gästfriheten bland svenskar är något som är väldigt viktigt att få tillbaka.

NyT: Vad kan man själv göra för de hemlösa? Många känner sig nog obekväma inför att erbjuda hemlösa sovplats.

– Vi lät Lars sova en natt hos oss. Det var snöstorm ute, men det blev bara en gång. Folk är kanske inte bekväma med att göra det, men vi hade ju en personlig kontakt med honom. Det finns annat man kan göra. Köp mat, det är alltid sådant som tar slut. Fråga om ni kan hjälpa, visa något litet bara. Alla kan göra någonting.

NyT: Ska man ge pengar?

– Det är en svår fråga, man får göra en bedömning från fall till fall. Generellt sett är det bättre att ge mat och dryck. Det är också finare för då visar du att du gjort en aktiv handling, gått och köpt något själv. Det visar mer omtanke än att ge pengar.
Anders och Johan vet inte exakt när Lars dog. De fick beskedet av en vän.

– En kollega som också har temavandringar i Gamla stan meddelade oss att Lars hade dött i kol. På ett sätt var det en viss lättnad. Hade han tagit sitt liv hade det känts än värre. Kol är vanligt bland rökare, men vi såg inte Lars röka någonsin, inte en enda gång, och han luktade aldrig rök. Det kan säkert vara en sjukdom som man utvecklar efter åratal som hemlös.

De vet inte vad som har hänt med kroppen sedan dess och sörjer att de inte kunnat ta farväl av sin vän på ett formellt sätt.

– Vi vet ingenting. Han hade inga anhöriga. Jag tror att man kremerar dem och sprider askan i en allmän minneslund, säger Johan.
Trots att Lars hade ett svårt liv, minns de framför allt de stunder då han mådde som bäst.

– Jag kommer ihåg när han hade skrivit ett utkast till en barnbok som han skrivit utifrån en råttas perspektiv, hur man upplever alla människor som går runt. Allt fanns i en anteckningsbok som han hade inne i fickan. Det här berättade han om hur länge som helst. Han var väldigt skicklig på att skriva. När han läste upp ett utkast från ”Livet som råtta i Gamla stan” så ville man fortsätta lyssna. Vi vet inte vad som hände med materialet. Han kanske tröttnade, kanske hade han nya projekt på gång. Han hade så mycket idéer som aldrig kom ut.

– Vi såg honom som gladast när det var fågelkvitter och fint väder. Livet var lättare då. Då satt han under trädet vid Bollhustäppan vid Finska kyrkan och skrev alla möjliga typer av verk. I framtiden borde det resas en staty av Lars där bredvid järnpojken, säger bröderna med glimten i ögat.

Gustav Kasselstrand lanserar videoblogg

0
"Sunt förnuft med Gustav" heter Alternativ för Sverige-ordföranden Gustav Kasselstrands nya videoblogg. Skärmbild: Youtube.

Igår lanserades det första avsnittet av AfS-ledaren Gustav Kasselstrands nya videoblogg ”Sunt förnuft med Gustav”.

I videobloggen kommer han framgent att ”tala om aktuella samhällsproblem och om de lösningar som behövs för att vi ska få tillbaka det gamla goda Sverige”, skriver Alternativ för Sverige i ett pressmeddelande.

Bland annat kommer Kasselstrand ta upp ämnen som ”corona, invandringen, Europeiska unionen och det politikerträsk som vanstyr Sverige och som har gjort det i flera decennier”, säger han i det första avsnittet.

Var femte coronadöd i Stockholm assyrier/syrian

0
Journalisten Nuro Kino varnar för att invandrargrupper är hårdare drabbade av coronaviruset. Foto: Anneli Salo.

Det är i en ledarartikel i Svenska Dagbladet som den syrianska journalisten och opinionsbildare Nuro Kino berättar om utsattheten för coronaviruset bland hans landsmän.

”Mitt folkslag är överrepresenterat bland de som dött av coronaviruset i Stockholm. 43 av de 225 som fram till den 6 april har dött, är assyrier/syrianer. Det är nästan var femte”.

Även andra invandrargrupper är oproportionerligt hårt drabbade av coronaviruset. Armenier, greker och kurder tillhör offren och nio judar har dött av covid-19 i Sverige.

”Hur många av invandrat ursprung det rör sig om som dött av covid-19 vet ingen, men närmare hälften enligt flera källor på Stockholms sjukhus”, skriver Kino.

Kan ha genetiska orsaker
Kino tror att huvudorsaken till att invandrare i allmänhet och assyrier/syrianer i synnerhet är hårdare drabbade av viruset än svenskar är ett annat levnadssätt. Stora släktsamlingar på upp till 20 personer är inte ovanliga ens på vardagar. Bröllop och begravningar har ofta 500 deltagare.

Men Kino tror även att genetiska orsaker kan ligga bakom dödstalen. Han berättar om en bekant, en syriansk läkare och som hittat studier som tyder på att mer än olika umgängesformer är orsaken.

– Jag har letat och letat efter andra orsaker än de kulturella, och har bland annat hittat en studie från USA där man sett att människor med ursprung från Medelhavsområdet har genetiskt uttryckt mer benägenhet för utveckling av svårare ARDS (akut inflammatoriskt tillstånd med respiratorisk svikt), genom fler receptorer som är mottagliga för covid-19, säger den syrianska läkaren Kino varit i kontakt med.

Vänsterextrem forskare: Stor majoritet vuxna har utländsk bakgrund 2030

0
Expogrundaren och den tidigare AFA-aktivisten Tobias Hübinette spår att svensken snart kommer att vara minoritet i sitt eget land. Foto: Wikipedia.

Befolkningsutbytet i Sverige kommer att fortsätta med oförminskad kraft det kommande decenniet. Det menar i alla fall mångkultur- och rasismforskaren Tobias Hübinette som på sin blogg skriver om hur Sveriges befolkning kommer att se ut om 10 år.

”I åldersgruppen 25–64 år, d v s de s k arbetsföra invånarna, kommer det att finnas närmare 5,5 miljoner invånare 2029, vilket är en ökning med 200 000 och hela denna ökning kommer de utrikes födda att stå för medan de inrikes födda kommer att minska i antal inom denna åldersgrupp”, skriver bland annat Hübinette.

”Denna demografiska subgrupp…är Sveriges framtid”, fyller han i.

I svensk statistik anses en person ha utländsk bakgrund om personen är född utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. Det räcker att en person har en förälder som är född i Sverige för att i statistiken räknas som svensk.

Redan idag har cirka 40-45 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 0-45 år utländsk bakgrund. 2045 kommer 55 procent av hela befolkningen att ha utländsk bakgrund och 2070 kommer en stor majoritet av personerna i pensionsålder att ha utländsk bakgrund, enligt blogginlägget.

Hübinette är dömd för flera brott kopplade till ”anti-fascistisk” aktivism. På 1990-talet grundade han tidningen Expo tillsammans med den trotskistiske författaren Stieg Larsson. Syftet med Expo var att kartlägga invandringskritiker.

Polis rustar för coronakravaller när vårdplatser tar slut

0
Karolinska Huddinge är ett av de sjukhus som har belastats hårdast av coronapatienter. Nu förbereder polisen för att kunna hantera kravaller vid Stockholmssjukhusen när sjuka nekas vård. Foto: Wikipedia

Coronasjuka med sämre utsikter har redan börjat nekas intensivvård på Stockholmssjukhusen, som nu prioriterar vilka som ska få tillgång till de sista lediga platserna. Därmed ser också polisen en risk för att det kan bli stökigt när allt fler nekas vård och har nu förberett sig med “över 20 kravallpoliser” vid huvudstadens sjukhus.

– Vi ska kunna hantera ordningsstörningar. Vi ser möjligheten att synas lite mer och vara beredda om det blir stökigt eller någonting, säger Ulf Bajas på polisen till Aftonbladet.

Redan innan coronakrisen var det vanligt med våld inom svensk sjukvård, inte minst på akuterna dit stora familjer, gäng och klaner ofta beger sig för att bruka våld och även skjuta.

– Vi har blivit attackerade med knivar och vi har sett folk med pistoler. Vi sätter våra liv i fara, sa en ordningsvakt som jobbar på ett sjukhus i Malmö.

Igår kunde Exakt24 rapportera att coronaviruset, trots en omfattande informationskampanj på 26 språk, framförallt sprids i Stockholms så kallat ”utsatta områden”.

Centerkravet: Ta emot illegala coronasmittade invandrare

0
Mitt i coronakrisen kräver nu centerpartisterna Abir Al-Sahlani och Ida Alterå att Sverige och andra EU-länder tar emot potentiellt coronasmittade illegala invandrare. Foto: Wikimedia Commons/Centerpartiet.

Sedan i torsdags förra veckan är de grekiska flyktinglägren satta i karantän på grund ut av coronaviruset. Nu vill Centerpartiets arabiska Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani och ordförande för Centerns ungdomsförbund Ida Alterå att de potentiellt coronasmittade invandrarna omfördelas mellan EU:s medlemsländer.

– EU borde för länge sedan ha omfördelat dessa asylsökanden, men med anledning av coronakrisen måste det nu ske helt akut, skriver de i debattartikeln som publicerandes på politiksajten Altinget.

De menar också att ”EU inte tagit sitt ansvar” eftersom de i huvudsak afrikanska invandrarna bor i läger med svåra sanitära olägenheter.

– EU har i flera år undvikit att på riktigt ta tag i sin migrationspolitik. Tiden är nu kommen att agera resolut och faktiskt ta ansvar.

Om inte Europeiska unionen tillhandahåller asyl och omfördelar de illegala invandrarna mellan sig vore det ”en skamfläck på denna unions samvete som är omöjlig att tvätta bort”, avslutar man.

Trump attackerar Sveriges coronastrategi: ”Sverige lider”

0
Donald Trump lyfter återigen fram Sverige som ett skräckexempel. Foto: Gage Skidmore.

Under presskonferensen fick Trump en fråga om social distansering och vad han skulle ge för råd till de världsledare som är emot det. Han svarade då att nästan inga länder är emot det. Sverige lyfts dock fram som ett exempel som vare sig praktiserar social distansering eller har stängt ner delar av samhället.

– Sverige lider, Sverige lider stort. Det är ett sätt att hantera krisen men alla tittar på varandra och så här långt har nästan alla länder gjort som vi. Om vi inte hade gjort på det sättet hade vi förlorat hundratusentals fler personer, sade Trump.

Från officiellt svenskt håll får dock presidenten kraftigt mothugg.

Enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kommer Trump med ”rena faktafel”. Sverige har inte en strategi om flockimmunitet utan gör mycket för att stävja smittspridningen, hävdar hon i TV4.

Även statsepidemologen Anders Tegnell är kritisk till Trumps uttalande.

Det är såklart väldigt jobbigt i Sverige, inte minst i sjukvården. Men jämfört med situationen i New York, där jag råkar ha en släkting som jobbar, så fungerar det bra, säger Tegnell till SVT.

Tre år sedan terrordådet på Drottninggatan

0
Lastbilen Rahmat Akilov använde för att döda fem och skada tio personer bogseras bort. Foto: Frankie Fouganthin.

Klockan 14.53 den 7 april 2017 fick polisen larm om att ett fordon framfört av en okänd person skadad flera personer längs med Drottninggatan mitt i centrala Stockholm. Fordonet var en distributionslastbil som kapats av gärningsmannen Rahmat Akilov.

Lastbilen kördes ungefär 500 meter efter att den kapats, innan den slutligen kraschade in i varuhuset Åhlens City. Där försökte Akilov antända en spränganordning. Detta misslyckades men fick lastbilen att fatta eld. Brännskadad flydde gärningsmannen Akilov ner i tunnelbanan och kunde gripas först 19.55 i Märsta norr om Stockholm.

Ebba Åkerlund blev 11 år gammal. Foto: ebbasminnesfond.se

Under färden längs med Drottninggatan mördades 5 personer, bland annat 11-åriga Ebba Åkerlund.

Arbetade svart åt Özz Nûjen
Under brottsutredningen framkom det bland annat att Akilov arbetat svart åt den kurdiske komikern Özz Nûjens familj, på deras gård på Gotland.

I en numera ökänd intervju med SVT:s Uppdrag granskning förnekar Özz Nûjen svartjobbet och kallar Uppdrag gransknings reporter Janne Josefsson ”en creepy gubbe”. Detta trots att 85 000 kronor märkta ”GOTLAND” och ”Jobb” sattes över till Akilovs bankkonto från Nûjens syster och svåger.

Stor coronaspridning i ”utsatta områden”

0
Rinkeby är ett av de bostadsområden där coronaviruset har kunnat spridas som allra snabbast. Foto: Youtube

Smittskydd Stockholm har nu offentliggjort antalet som har testats positivt för coronaviruset per kommun eller stadsdel, skriver Region Stockholm i ett pressmeddelande.

– Vi kan nu se att smittspridning sker i hela Region Stockholm. Tidigare har vi rapporterat en överrepresentation av antalet smittade personer per 10 000 invånare främst i stadsdelarna Spånga Tensta och Rinkeby Kista. Det tycks dessvärre hålla i sig, säger smittskyddsläkare Per Follin vid Smittskydd Stockholm.

Region Stockholm har sedan den 18 mars förstärkt ”informationsinsatsen” i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, genom att sprida fysiskt informationsmaterial på 26 olika språk, i bland annat köpcenter, moskéer och affärer.

Situationen drabbar särskilt kvinnor och barn som på vissa platser är extra utsatta, rapporterar Aftonbladet och hänvisar till kvinnorättsorganisationer som vittnar om att våldet eskalerar och blir allt grövre.

Lägst spridning av coronaviruset har det varit i Stockholmskommuner med en låg andel utrikes födda, såsom Nykvarn, Norrtälje, Vallentuna och Nynäshamn.

Tidigare statsepidemologen: ”Det kommer bli mycket värre för sjukvården”

0
Johan Giesecke, statsepidemolog 1995-2005, tror att vårdsituationen kommer att bli värre innan det vänder. Skärmbild: SVT.

– Det kommer bli värre för sjukvården, mycket värre, den här veckan, nästa vecka och den tredje veckan. Men sen kommer det att vända, säger Sveriges tidigare statsepidemolog Johan Giesecke till SVT:s Morgonstudio.

Efter de tre svåra veckorna spår Giesecke, som var statsepidemolog 1995-2005, att antalet nya smittofall hamnar på en platå innan de börjar att sjunka.

Gieseckes prognos gäller dock bara Sveriges huvudstad.

– Det här gäller Stockholm. Resten av landet ligger lite efter, avslutade han.

Leverantör till staten höjer handsprit-priser med 900 procent

0
Priset på handsprit chockhöjs med 900 procent. Foto: Wikimedia Commons.

Företaget Procurator Sverige AB som levererar en rad hygienprodukter likt handsprit, skyddsdräkter och ytdesinfektion till offentlig sektor höjer sina priser med drygt 900 procent, avslöjar Dagens Nyheter.

Bland annat höjs inköpspriset på en flaska med 600 ml handsprit i gelform från knappt 7 kronor till drygt 70.

I ett mail till Kammarkollegiet, som via Statens inköpscentral hanterar införskaffandet av produkterna, skriver Procurator Sverige AB att ”efterfrågan på dessa produkter har förändrats dramatiskt under de senaste veckorna på grund av coronaviruset”. Därför hävdar företaget så kallat ”force majeure” – juridisk term för oförutsägbara händelser och effekter som inte kan hanteras på sedvanligt vis, vilka förhindrar en part från att göra vad den eller förbundit sig till, exempelvis när det kommer till annars rättsligt bindande avtal.

Statens inköpscentral har godtagit prisökningen men ska bevaka att grossisten inte tar chansen och ökar sina marginaler i coronakristider.

Olof Molander, affärsområdeschef för ramavtal på SKL Kommentus Inköpscentral säger till DN att han är nöjd med leverantören trots den kraftiga prisökningen.

– Leverantörerna jobbar dag och natt för att lösa dessa behov. Det tycker jag är viktigt att framhålla. Det är klart att det finns lycksökare i det här, men det är inte de här grossisterna, säger han.

Fler döda i corona senaste veckan än i influensa under helt år

0
Många har försökt jämställa coronaviruset med "vanlig influensa", men i takt med att viruset sprider sig så blir influensan allt mer modest i jämförelse. Foto: Parentingupstream

I snitt har 207 personer om året dött i influensa i Sverige sedan 1997, enligt statistik från Socialstyrelsen. Därmed har fler – 229 personer – dött av coronaviruset under den gångna veckan i Sverige. Detta trots att corona-epidemin fortfarande är i sin linda och ännu bara uppskattningsvis några procent av Sveriges befolkning har hunnit smittas. Dessutom tar det i snitt tre veckor att gå från smitta till död.

I hela världen passerade antalet som har bekräftats smittade idag en miljon, varav 53 000 har dött så här långt och knappt 6 000 bara idag. De allra flesta som får viruset blir dock aldrig testade varför mörkertalet är mycket stort.

Löfven varnar påskresenärer: ”Tungt ansvar”

0
Stanna hemma i påsk, är Stefan Löfvens uppmaning. Foto: Victor Svedberg/Socialdemokraterna

Stefan Löfven uppmanar människor att stanna hemma i påsk istället för att riskera att sprida coronaviruset eller att själva bli smittad.

– Den som i onödan väljer att resa riskerar andra människors hälsa och trotsar myndigheternas anvisningar. De bär ett tungt ansvar på sina axlar, sa han på en pressträff tidigare idag.

Löfven tror heller inte att problemen kommer vara över i närtid.

– Jag kan inte nog understryka hur viktigt det nu är med uthållighet. Det här kommer inte att vara över på några veckor, tvärtom, vi behöver tänka flera månader.

Samtidigt meddelade Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällskydd och beredskap att viruset skördad 43 nya dödsoffer sedan igår. 282 personer har nu avlidit av covid-19 i Sverige.

Enligt statsepidemologen Anders Tegnell sprids smittan nu snabbt hos äldre personer.

– Kurvan börjar gå uppåt. Nästan hälften av alla fall som läggs in i sjukvården är de äldre av de äldre. Vi har signaler från framför allt Stockholm, men även andra delar av landet, att man får in smittan på äldreboenden, säger han enligt Omni.

Svensk krisberedskap i djup kris

0
Fältsjukhus under övningen Aurora 17. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

I Finlands största svenskspråkiga tidning, Hufvudstadsbladet, den 19 mars, hyllas det egna landets krisberedskap. De har lager som försörjer befolkningen på mediciner och mat i flera månader.

– Vår situation är betydligt mycket bättre än många andra länders, eftersom vi har en buffert, säger Johanna Nystedt vid läkemedelsverket Fimea till tidningen.

I samma artikel pekas grannlandet Sverige ut som ett avskräckande exempel. I Sverige ”ser det inte lika ljust ut”.

Försvarsmakten sätter nu upp ett fältsjukhus på Älvsjömässan. Här ett fältsjukhus under försvarsövningen Aurora 17. Foto: Jimmy Croona/Forsvarsmakten.se

”Under 1990-talet monterade Sverige inte bara ner en stor del av sin försvarskapacitet, utan också sina beredskapslager”, skriver man och hänvisar till en rapport från svenska Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. I rapporten beskrivs hur Sverige så sent som på 1990-talet hade beredskapslager från ”Ystadstrakten i söder till Kiruna i norr”. Nu är allt borta och Sverige funderar kring vad man ska göra för att bygga upp en krisberedskap. Rapporten föreslår att Sverige tittar på Finland.

– Nu tittar Sverige på hur Finland gör, och avundas. Det många kanske glömmer är att det finska systemet i själva verket är en kopia på det svenska – det vi hade innan avvecklingen skedde på 1990-talet, säger Mikael Jansson till Nya Tider.

Jansson var ordinarie ledamot av riksdagens försvarsutskott för Sverigedemokraterna i två mandatperioder, innan han lämnade partiet och gick med i Alternativ för Sverige.

NyT: Om vi går tillbaka i tiden, hur hade det sett ut om coronapandemin istället hade inträffat 1985?

– Då hade man satt upp minst ett krigssjukhus i varje län. 1985 hade vi 30 brigader och samtliga hade egen krigssjukvård. Varje brigad hade den personal och utrustning som behövdes. Nu har vi få förband och färre enheter av krigssjukvård. I dag har vi bara en brigad, och försöker få ihop två.

– Nu blir det alltså bara fältsjukhus på ett enda ställe, F 16 på Ärna utanför Uppsala. [NyT anm: Socialstyrelsen beslutade senare att fältsjukhuset skulle sättas upp i Stockholm istället för Uppsala]. Det hjälper väl på marginalen, men antalet respiratorer blir inte så många.

Tidigare hade försvaret sjukvård i varje enskild brigad. I dag måste Försvarsmedicincentrum på Göteborgs garnison förse hela riket med sjukvårdsresurser. Foto: Ulrika Roos/ Försvarsmakten

Triagering en ”extremt svår bedömning”
Nya Tider har talat med anestesi- och intensivvårdsläkaren Mikael Fjällid som bekräftar Janssons bild. Han hänvisar till SFAI, Svensk förening för Anestesi och Intensivvård. Förra året gjorde de en jämförelse kring hur sjukvårdens krisberedskap förändrats från 1990-talet till i dag.

– Åren före EU-inträdet började man lägga om vår civilförsvarsstrategi med bland annat beredskapslager och ersatte den med den tanken att vi ska ha fri handel och rörlighet med just-in-time-princip, med sjukvårds- och beredskapslagren närmast ute i långtradare på vägarna istället. Nu ser vi hur det plötsligt saknas bland annat skyddsutrustning och läkemedel. Det händer numera ofta att utrustning och läkemedel som tillverkas någon annanstans i världen är ”restade” för Sverige i perioder, av olika anledningar.

Föreningen SFAI gjorde för ett år sedan en jämförelse som visar hur antalet intensivvårdsplatser avvecklats. Nya Tider har talat med läkaren Mikael Fjällid som bekräftar bilden. Foto: SFAI

Fjällid berättar att Sverige till exempel har det svenska företaget Getinge i Solna som tillverkar respiratorer, men vi har ingen förtur till deras produktion på cirka 2 000 respiratorer per år. Andra länders beställningar har gått före. Det finns numera väldigt få respiratorer på lager i Sverige.

– Under tiden fram till EU-inträdet fanns tiotals fältsjukhus nedpackade i lager. Till exempel under Södersjukhuset låg ytterligare ett ”Södersjukhus” som beredskapssjukhus med färdigutrustade vårdplatser under jord – numera lagerutrymmen och lokaler för bland annat undervisning.

NyT: Varför?

– Det bedömdes vara för dyrt. Man har ju slagit igen massa bergrum, skyddsrum, lagerrum, lager för läkemedel, mat, oljelagring. Rubbet har man lagt ned. Civilt hade vi cirka 1 300 intensivvårdsplatser med respirator år 1993. År 2018 är det cirka 534 platser. Det är cirka fem intensivvårdsplatser per 100 000 invånare – hälften av Europasnittet på drygt 11 stycken per 100 000 invånare!

– Lombardiet, som är Italiens industriella och högteknologiska centrum och där coronasituationen är som värst, hade från början cirka 15 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare. De hade minst tre gånger fler IVA-platser än vad vi har, och vi ser hur snabbt det blev övermäktigt för dem. Lombardiet skickade ett nödrop till EU om skyddsutrustning och respiratorer. Nej, blev svaret. Så mycket var det med EU-solidariteten. Vilka skickar den här utrustningen till Italien nu? Det är Kina och Ryssland.

Fjällid berättar att militären utöver de civila platserna kunde tillhandahålla cirka 900 intensivvårdsplatser i början på 1990-talet. Nu är den siffran bara 40 stycken. Då fanns också en stor buffert på 2 100 respiratorer, i dag är den siffran noll.

– Hade Covid-19-epidemin inträffat då hade våra förutsättningar varit betydligt bättre ur sjukvårdssynpunkt. Våra cirka 90 intensivvårdsplatser i Stockholm försöker man nu utöka med cirka 50 procent till cirka 140 stycken, i ett första läge. Det kommer naturligtvis inte att räcka vid en massinfektionssituation under kort tid, som till exempel i Lombardiet, säger Fjällid och visar genom ett räkneexempel.

– Om du räknar extremt lågt, till exempel att endast 10 procent av Stockholms två miljoner invånare insjuknar, och att bara en procent av de insjuknade skulle kräva intensivvård, så handlar det om ett helt övermäktigt behov av cirka 2 000 intensivvårdsplatser. Men det handlar bara inte om brist på intensivvårdskapacitet och respiratorer. För närvarande är bristen på skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial den absolut mest kritiska begränsningen.

Detta är myndigheterna fullt medvetna om och därför sitter ansvariga på Socialstyrelsen och funderar på riktlinjer för skärpt triagering, det vill säga prioritering mellan olika intensivvårdskrävande patienter, enligt Fjällid. Han menar att sjukvården i Sverige var underfinansierad och underresurssatt redan före coronautbrottet.

– Sveriges nedrustning inom sjukvården innebär att vi haft vårdplatsbeläggningar som närmat sig 100 procent eller till och med 105 procent. De siffrorna talar ju för sig självt. Resurser har tagits från vår tidigare relativa överkapacitet och omprioriterats till andra budgetposter.

– Det är ju känt att flera akutsjukhus har varit i stabsläge flera gånger innan coronaepidemin. Det är larmrapporter från överbelastad personal, bristande tillgänglighet, ökande operationsköer med exempel på patienter som avlidit i väntan. Det har varit känt i flera år. Det är klart att om det nu kommer en vårdkrävande patientanstormning till framför allt storstädernas akutsjukhus de närmaste veckorna, så riskerar deras sjukvårdssystem att kollapsa. Vi riskerar även sekundärdödsfall inom vanliga patientgrupper, som inte får adekvat vård på grund av undanträngningseffekter, till exempel patienter med hjärtinfarkt, stroke, urspårad diabetes, akut njursvikt, blodförgiftningar och trauman, allt det som normalt hanteras på daglig basis.

NyT: På grund av att extra utrustning inte går att få fram, kommer sjukvården nu att ägna sig åt triagering?

– Nu har Socialstyrelsen utarbetat riktlinjer för skärpt triagering av akut vårdkrävande patienter i en massituation där vårdresurserna riskerar att inte räcka till alla som behöver dem.

NyT: Vad betyder det?

– Så kallad triagering förekommer sedan länge inom bland annat akutsjukvård och ambulansverksamhet, för att rätt prioritera vårdresurser till de med mest akut vårdbehov. Skillnaden blir nu att vi tvingas försöka bedöma vilken patient som har bäst chans att svara på intensivvårdsbehandlingen och eventuellt överleva den jämfört med en eller flera likartat vårdbehövande, som konkurrerar om samma intensivvårdsplats med respirator. Till exempel intensivvårdsläkarna i Lombardiet tvingades rätt snart att sortera bort intensivvårdskrävande patienter äldre än 60 år! Detta är prioriteringsbedömningar som man även tvingas göra i en krigssituation.

NyT: Hur görs triageringen?

– Man triagerar utifrån ålder, socialsituation, kroniska sjukdomar, nuvarande symtombild och risk för försämring och komplikationer. Du kan till exempel ha en respiratorkrävande tidigare frisk och vital 70-åring som hoppar fallskärm och springer maraton. Samtidigt, till samma respiratorplats en 70-åring, som rökt hela livet, med kronisk lungsjukdom och dessutom diabetes och njursvikt.

Då blir triageringen utifrån: till vem gör intensivvårdsresursen mest nytta? Om det är en liten sannolikhet att den ene överlever på grund av dåliga grundförutsättningar så får han inte den resursen. Men det är en extremt svår och närmast omänsklig bedömning att tvingas göra, särskilt när man har flera akut respiratorkrävande patienter med likartad grundstatus.

NyT: Det är alltså inte bara de som mår sämst, utan också var den gör mest nytta?

– Ja, så är det. Det är en väldigt grannlaga och svår bedömning som man inte önskar sin värsta ovän, säger Fjällid.

NyT: Kan svenskt medborgarskap göra att man prioriteras före en utlänning?

– Nej, absolut inte. Alla som kommer över gränsen har rätt till akutsjukvård och vår triagering och våra etiska riktlinjer innehåller ingen sådan åtskillnad.

”Kalla krigets slut förde även med sig nackdelar”
Mikael Jansson berättar att det under hela 1900-talet fanns ett civilt försvar som höll god nivå, men att allt förändrades efter Kalla krigets slut.

NyT: Så Kalla krigets slut förde med sig en del nackdelar?

– Det gjorde det absolut. Det blev 1920-talet på nytt, Sverige trodde på evig fred. Vi tog för givet att vi kan avveckla försvaret. Att man minskade volymen från 30 brigader och nedåt kan nog de flesta förstå och acceptera – men att gå ned till en enda brigad? Det är att gå alldeles för långt. Det är så kostsamt att återta förmågan nu.

Debatten om den avvecklade civila krisberedskapen sker även i systemmedierna. Reportage från Dagens Nyheter den 15 mars. Foto: Skärmavbild DN.se

Jansson ifrågasätter att man destruerade så mycket.

– Det kostar ju att destruera saker också. I många fall hade det säkert varit billigare att ha kvar det.
Avvecklingen av krisberedskapen har skett extremt snabbt.

– Det fanns en väldigt detaljerad, långtgående krisberedskap i slutet på 80-talet. Och nu har vi ingenting. Det är ju en jävla resa vi har gjort, suckar Jansson.

Han tror inte på dem som säger att människor i dag inte vill hjälpa till i kriser.

– Det man lär sig är att folk ställer upp och stärks i kriser. Om folk får veta vad de förväntas göra, så gör de ofta det. Det var beklämmande att höra Johan Giesecke [svensk WHO-rådgivare] säga i Aktuellt att folk inte kommer att hålla sina karantänsrestriktioner och att vi därför inte kan ha karantän.

– Jag tror att folk klarar av att ta ansvar under kris. Människor kommer inte att få panik av det. Det som kan skapa panik är sådana saker som osäkerhet under en kris, att Tegnell byter historia varannan dag. Ju mer kris det är, desto rakare och tydligare besked behöver man. Och man behöver veta sin egen uppgift: Vad ska jag göra?

Jansson tror att debatten om det civila försvaret, och krisberedskap i allmänhet, kommer att bli allt större nu. Inte minst när det gäller lager.

– Vi kommer inte att ha chipspåsar i fem månader, utan baslivsmedel. Det räcker med 20-30 olika livsmedel som man kan leva på.
Även privata företag måste bistå i landets totalförsvar.

– Försvarsberedningen har kallat in stora företag, som ICA, för att diskutera hur de ska bistå Sverige i kris eller krig. Många trodde kanske att företagen skulle protestera rätt ut, men det gjorde de inte. Deras besked var istället att de skapar lager och annat som behövs, om det kommer tvång från regeringen. Det var inga problem.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska återuppbygga det civila försvaret. I Försvarsberedningens rapport finns riktlinjer för hur det ska gå till. Det som saknas är pengar, trots att ett civilt försvar inte är så dyrt som somliga först kan tro. Det civila försvaret kostar 5-10 procent av det totala försvaret, enligt Jansson.

– Varför blir det så billigt? Jo, för att de som ska agera i kris har andra jobb till vardags som får tilläggsuppgifter som de ska utföra vid beredskap. Så krisberedskapen är ingen stående organisation utan en plikttjänstgöring.

Richthoff: Ingen är beredd att ta ansvar
När Nya Tider når sverigedemokraten Roger Richthoff förbereder han flera debatter i riksdagens kammare om den civila krisberedskapen.

Roger Richthoff, Riksdagsledamoten för SD, säger till Nya Tider att Anders Tegnell inte är problemet, utan regeringens passiva roll. Foto: Nya Tider

– Om man tittar på allt det som pågår nu så skjuter alla på Anders Tegnell. Problemet är inte där, över huvud taget. Jag har stått i kammaren tidigare och sagt: Har ni inte förstått att vi behöver satsa på det civila försvaret? Det finns debatter för flera år sedan där jag förklarar att vi som enda parti satsar på det. Jag har sagt att det behöver inte vara krig, vi kan råka ut för en pandemi. ”Jaha”, ingen reaktion från de andra.

– Den stora bristen är att ingen är beredd att ta ansvar! Politikerna säger att myndigheterna är fristående. Men vem styr myndigheterna? Myndigheterna är rädda för att göra fel. Nu springer alla och försöker laga efter läge.

NyT: Mikael Jansson menar att det är regeringen som ska leda krisen men istället väljer att vara passiv. Delar du den kritiken?

– Självklart, han har helt rätt.

Varför krishanteringen är så yrvaken har Richthoff ett tydligt svar på.

– Man har inte alls brytt sig om att spela upp olika scenarier. Till exempel: nu blir det pandemi, inga livsmedel kommer in. Det är förutsättningen. Vad gör vi då? Ska vi stänga gränserna? På det viset kommer man kanske fram till, som vi gjorde tidigare, att Sverige måste ha beredskapslager. Lysande! Vem ska göra det? Hur ska det gå till? Här är handlingsplanen för livsmedel. Bra. Drivmedel då? Då har vi beredskapslager. Läkemedel? Det hade vi också förut. Allt ska vara förberett. Var är allt det här i dag? Det finns inte. Genom att spela upp scenarier kan man ta reda på vad som behövs.

Han anser att civilplikt behövs för att bygga upp krisberedskapen.

– Återinför civilplikten. Om du driver en mack så får du ett papper av den myndighet som är ansvarig för krigsplaceringar. I händelse av beredskapshöjning så är din krigsplacering på din station. Du kan få direktiv om att din drivmedelsanläggning endast ska vara möjlig att tanka för militärer. Så fort det är beredskapshöjning vet var och en vad de ska göra.

Richthoff menar att även om avvecklingen sammanföll med EU-inträdet, är det inte EU som är själva huvudorsaken till nedrustningen.

– Det fanns ingen som helst anledning att skrota allt det här, bara för att Sverige blivit medlem i EU.

I likhet med Jansson menar Richthoff att politikerna trodde på evigt goda tider efter Kal­la kriget.

– Intensivvårdsplatserna lade man ned. ”Det är den eviga freden nu. Pandemi? Äh, någon influensa hit och dit. Varför ska vi betala miljoner varje år för att upprätthålla intensivvårdsplatser vi ändå aldrig kommer behöva använda? Allt tar vi bort.”

NyT: Snart säger kanske politikerna att vi har varit naiva, som i invandringsfrågan?

– ”Vi såg det inte komma”. Nej, men vi såg det komma! Det som oroar mig mest är att jag inte är övertygad om att man kommer att dra lärdom. Vi hade branden i Västmanland 2014. Sen brann det 2018 igen. Vad hade man lärt sig? Inte mycket.

”Stormen har inte mojnat” – Region Stockholm befarar kraftig ökning av döda

0
"Stormen har inte mojnat", säger Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. Skärmbild: SVT.

För en vecka sedan beskrev Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson coronasituationen i regionen med orden ”stormen är här”. Idag poängterade han att ”stormen inte mojnat”.

– Det är en stadig ökning av sjuka och vi ser inga som helst tecken på avmattning, sa han på pressträffen.

Den 19 mars hade sjukvården i Stockholmsregionen 100 fall av coronasmittade, idag är det 546. Även antalet patienter som är i behov av intensivvård har kraftigt ökat de senaste två veckorna. Från 17 stycken den 19 mars till 130 idag.

Eriksson meddelade också att fältsjukhuset som byggts vid Stockholmsmässan i Älvsjö enkom för att ta emot covid-19 patienter nu står klart, men att man kommer att fokusera akutvården till de reguljära sjukhusen.

– Vi ser en fortsatt snabb ökning av sjukvårdsbehovet. Vi höjer dagligen kapaciteten både när det gäller intensivvård, när det gäller sjukhusvård och andra vårdformer. Just nu ligger vi steget före och har ledig kapacitet.

– Vi hoppas på det bästa men planerar för det värsta, avslutade han.

TV4 varnar för ”högerextrem desinformation” – som spreds av TV4

0
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist varnar för en global desinformationspandemi. Denna pandemi tycks drivas på av Expressen och TV4. Foto: TV4 Nyhetsmorgon

TV4 Nyhetsmorgon rapporterade under förra onsdagen att ”falska nyheter” sprids och att det ska pågå en “global desinformationsepidemi” med anledning av coronaviruset. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) var på plats i studion för att utveckla vad det handlar om.

– Det kan vara så att man väver in sekvenser i olika typer av artiklar där det som inte stämmer blandas med information som stämmer. Vi har ett sådant exempel där en högerextrem sajt här i Sverige har publicerat att det pågår förberedelser för att sätta Stockholm i karantän – en helt felaktig uppgift som man naturligtvis måste dementera, berättar försvarsministern och fortsätter:

– Det ingår väl i någon sorts scenario där man menar på att makthavare försöker föra folket bakom ljuset.

När Exakt24 tittar närmre på uppgifterna så upptäcker vi att det tycks vara tidningen Expressen som är den “högerextrema sajten”. Den 13 mars rapporterade nämligen Expressen att just förberedelser för en karantän av huvudstaden pågår.

– Länsstyrelsen och några andra aktörer i Stockholmsregionen har gått ut och sagt att man kan komma att göra avspärrningar helt enkelt, runt Stockholmsregionen, säger Expressens reporter Matilda Nyberg.

– Vi tittar på hur det skulle slå om man inför rent geografiska avgränsningar, förklarar Ola Slettenmark, samordningschef för Länsstyrelsen i Stockholm, för Expressen.

– Det finns planer att det skulle kunna genomföras om det finns sådana krav?, frågar Expressens reporter.

– Ja, svarar Slettenmark.

Men Expressen är inte ensamma om att sprida denna högerextrema desinformation. Även i Nyhetsmorgons egen kanal TV4 framfördes samma “desinformation” bara timmar efter att man varnade för den. Då av Sveriges före detta statsepidemiolog Johan Giesecke. På en fråga om Folkhälsomyndigheten behöver införa nya restriktioner svarade han:

– De har ju planerat att ha en trappa där man inför restriktion efter restriktion.

TV4 frågar Giesecke vad som blir nästa steg.

– Det har pratats om att lägga Stockholm i karantän, svarar han.

OBS! Denna artikel är inte ett aprilskämt.

Internt dokument: Den 7 april är sjukhusen fulla

0
Foto. MHS

Aftonbladet avslöjar under tisdagskvällen att sjuvårdplatserna i Stockholm beräknas vara fullbelagda den 7 april, enligt ett internt dokument som inte har varit känt för allmänheten förrän nu. Den 29 april väntas antalet i vårdbehov peaka och om viruset fortsätter att öka exponentiellt och i samma takt som nu så skulle det innebära att sjukhussängarna i Stockholm endast kommer räcka till ett par procent av de sjuka under toppen. Till det kommer en brist på livsviktiga respiratorer, som ser ut att ta slut långt innan sängarna.

Region Stockholms “lösning” på kapacitetsproblemet är att använda sig av vårdformen “avancerad sjukvård i hemmet”, och lägga över ansvaret på husläkarmottagningarna. Idag saknar personalen på mottagningarna utbildning för denna typ av vård, men en snabbkurs ska göra att läkarmottagningarna ska kunna beläggas med ansvaret att vårda coronapatienterna i deras hem. “Sänkt kvalitet kan behöva accepteras”, förklaras det i dokumentet.

Vidare ska husläkarna också snabbutbildas i “palliativ vård”, det vill säga den sista vården man ger döende patienter. Även denna vård ska ske i patienternas hem.

Den svenska modellen vs omvärlden
Även om en total nedstängning av Stockholm skedde imorgon så skulle det inte kunna förändra vårdsituationen till den 7 april mer än på marginalen, eftersom det normalt sett tar över en vecka från smitta till sjukvårdsbehov.

I övriga Europa försöker man istället undvika en överbelastning av vården och den massdöd som kan väntas medfölja, genom omfattande sociala restriktioner för att begränsa smittspridningen. Till exempel i Ungern där man nu har lyckats bromsa smittspridningen, samtidigt som man väntar på 2,5 miljoner testkit som snart kan göra det lättare att behålla kontrollen över viruset.

Tusentals svenska professorer, läkare och forskare har opinionsbildat för att även Sverige ska gå en sådan väg – men hittills förgäves. Man har också försökt få regeringen att dela med sig av sin data, modeller och prognoser för att därmed få en transparens och en öppen diskussion om vart vi är på väg, men även detta har varit förgäves.

Förtroendet för Löfven ökar under coronakrisen

0
Förtroendet för Stefan Löfven rusar under coronakrisen. Foto: Wikimedia Commons.

Trots den senfärdiga svenska hanteringen av coronapandemin och att Stefan Löfven för det mesta låtit Folkhälsomyndigheten sätta agendan har de personer som har ”ganska stort” eller ”mycket stort” förtroende för honom nästan fördubblats under mars månad, enligt Novus senaste förtroendemätning.

Om man isolerar gruppen som har ”mycket stort” förtroende för statsministern ser man att den mer än fyrdubblats i storlek, från 3 till 14 procent, senaste månaden.

Ökningen innebär att Löfen för fösta gången på 14 månader är den partiledare som ha högst förtroendesiffror.

För de andra riksdagspartiernas partiledare är det en blandad kompott i förtroendemätningen. Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt, som nyligen meddelade att han skjuter upp sin avgång, ligger kvar på samma höga förtroendetal som tidigare. Ulf Kristersson och Annie Lööf får ett högre förtroende medan Jimmie Åkesson tappar.

DN och andra Bonniertidningar coronabantar redaktionerna

0
Dagens Nyheter tillhör de Bonniertidningar som kan tvingas banta sina redaktioner för att klara coronakrisen. Foto: Nya Tider

Det är coronavirusets påverkan på annonsmarknaden som drivit moderbolaget Bonnier News till att inleda förandligar med facket om korttidspermitteringar på flera av sina tidningar. Under andra halvan av mars tappade koncernen 20-25 procent i annonsintäkter – och enligt prognoserna kommer det bli ännu värre.

Enligt förslaget från Bonnier News skulle de anställda gå ner 20 procent i arbetstid och 4 procent i lön de närmaste tre månaderna. Mellanskillnaden i betalas av staten i enlighet med den nya lagen om korttidsarbete, skriver branschtidningen Journalisten.

Förslaget möts dock av tuff kritik från de anställda:

– Det är fullständigt absurt att tvingas till den här typen av förändringar när vår journalistik behövs mer än någonsin. Det är oerhört tufft att behöva ta sådana här beslut. Vi behöver producera mer journalistik, inte mindre, säger Mittmedias affärschef Mikael Nestius till Sundsvalls Tidning.

Marie slogs medvetslös: ”Kommer flytta från Sverige”

0

Svenskt par fast i Peru – får ingen statlig invandrarservice

0
Svenske Rasmus och hans fru är strandsatta i Cusco i Peru sedan två veckor. Foto: Wikimedia Commons.

Svenske Rasmus och hans fru är strandsatta i Peru efter att landet stängt ner sina gränser med ett dygns varsel. Han och hans fru sitter sedan två veckor isolerade på ett hotell i den gamla Inkahuvudstaden Cusco utan att få någon hjälp av Utrikesdepartementet.

Exakt24 har tidigare skrivit om hur Utrikesdepartementet agerat resolut, och möjligtvis hälsovådligt, för att snabbt transportera araber och iranier med svenskt pass från deras hemländer till Sverige.

Svenskar har dock inte kunnat åtnjuta samma statliga hjälp. Rasmus Toresson och hans fru är två av dem. De var på bröllopsresa i Peru när landet med kort varsel beslutade sig för att stänga gränserna och införa utegångsförbud.

– Varje gång vi går ut så stoppas vi av militären med skarpladdade vapen. De patrullerar gatorna, säger han till SVT.

Under frånvaron från Sverige har Rasmus morfar dessutom insjuknat och avlidit av coronaviruset. Han fick aldrig ta ett sista farväl och är nu orolig att han dessutom kommer att missa begravningen.

Han är kritisk till den uteblivna hjälpen från UD.

– Vi får samma svar från UD nu som vi fick för två veckor sedan. Att de jobbar på det och att vi får vänta.

Vanligast att personer i 50-årsåldern smittas

0
Personer i 50-årsåldern blir oftast smittad av coronaviruset. Bild: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten uppdaterar sin statistik kring coronaviruset dagligen. Enligt den senaste uppdateringen har 3 700 personer i Sverige blivit smittade och 110 avlidit.

Flest smittade finns, föga överraskande i landets folkrikaste område – Stockholmsregionen.

En annan aspekt av smittan som framgår av Folkhälsomyndighetens statistik är vilken åldersgrupp som är hårdast drabbad. Det visar sig att personer i femtioårsåldern är de som oftast blir smittade. Vad som är skälet till det framgår inte av myndighetens siffror.

Vad bättre är att över 99 procent av 50-59-åringarna överlever viruset.

Brist på skyddsutrustning – allt mer vårdpersonal smittas av corona

0
Foto: Master Sgt. Jeffrey Allen

Trots att corona-epidemin i Sverige av allt att döma ännu är i sin linda så har redan sjukvårdspersonal smittats över hela landet. Bland annat har ett antal läkare insjuknat, varav minst en nu vårdas i respirator, skriver Aftonbladet. Enligt tidningens källor är det särskilt svårt för personal i ambulanser och akutläkarbilar att skydda sig.

– Någon kan ha ringt 112 och det kan vara olika symtom, man kan vara så pass sjuk att man inte kan berätta allting, det är osäkert, säger Åke Östman, vd på Ambulanssjukvården i Storstockholm.

Många inom Stockholms ambulansvård sitter nu hemma i karantän på grund av misstankar om smitta.

– Tio procent av medarbetare är hemma. Vi har önskat och krävt att man ska ta prover på vår personal för att veta om de har smittats eller inte, men det är ett av problemen, det är konkurrens om det och det finns inte tillräckligt med resurser för att ta prover på vårdpersonal, säger Åke Östman.

Han berättar att ambulanserna har haft brist på skyddsmateriell.

– Det som varit problemet de senaste veckorna är tillgången på skyddsutrustning, vi har jagat över hela världen för att få tag på det.

Enligt Aftonbladets källor ska personalen ha desinficerat engångsmaterial för att kunna återanvända det.

Vårdpersonal särskilt utsatt grupp
Så här långt visar statistiken att vårdpersonal blir allvarligare sjuka än genomsnittet om de smittas av coronaviruset. Varför vet man inte än, men huvudteorin är att det beror på den större mängden virus som vårdpersonal kan bli exponerad inför när de smittas.

I Italien har över 30 läkare dött i covid-19 så här långt och enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, beror det på brist på skyddsutrustning.

– Det är den absolut viktigaste förklaringen. Sjukvårdspersonal som arbetar med coronasmittade behöver skyddsdräkt, andningsskydd, visir och handskar, säger han till Aftonbladet.

Olsen är mycket kritisk till att svenska myndigheter inte har hållit sjukvården med något beredskapslager.

– Det är huvudlöst och det tyder på brist på insikt i vad pandemier kan ställa till med. I stället tvingas man söka med ljus och lykta nu, när hela världen brinner, säger han.