– Det var väldigt lite vindkraftsproduktion i går. Men det har också att göra med kärnkraftsreaktorer som nu är avställda för revision, säger Torbjörn Larsson på eljätten Uniper, som bland annat driver oljekraftverket i Karlshamn.
Det var under gårdagen som något oväntat skedde: Reservkraftverket i Karlshamn, ett oljekraftverk som används framförallt vintertid för att täcka upp energibrister som uppstår då Sveriges konsumtion av el blir allt svårare att tillgodose, startades upp. Händelsen hör inte till vanligheterna då energibehoven minskar kraftigt under sommartid då svenska hem inte längre behöver värmas upp.
– Inte ens under vinterperioden har vi haft speciellt många drifttimmar, vi ligger mest i beredskap. Att vi kör anläggningen sommartid är verkligen ovanligt, säger Torbjörn Larsson, presschef på elproducenten Uniper till Aftonbladet, och påpekar att Karlshamn ännu så länge enbart körts under gårdagen.
Men bakom nyheten att man startat upp oljekraftverket under sommaren finns ett mycket allvarligt hot mot Sverige dolt. Ett hot som drivits fram av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet eftersom de har avskaffat flera av Sveriges kärnkraftverk och orsakat en omfattande elbrist som kan ge allvarliga effekter för Sveriges energiförsörjning.
Allvarlig elbrist hotar södra Sverige
Enligt en analys som Svenska kraftnät gjort i ett hemligt dokument som Aftonbladet kommit över finns det omfattande och extremt allvarliga brister i svensk elförsörjning i södra Sverige, vilket samtidigt är den del av landet som har störst behov och minst produktionskapacitet.
Den 8 oktober 2019 inträffade ett synnerligen allvarligt elhaveri i Danmark, som även drabbade Sverige då vi importerar mycket el därifrån. Svenska kraftnät var nära att behöva ta till en åtgärd som aldrig tidigare använts – en manuell frånkoppling. En manuell frånkoppling innebär att stora delar av framförallt södra Sverige blir helt strömlösa. Det görs endast vid en extrem krissituation när alla reserver redan är i bruk men inte är tillräckliga. Samma situation som inträffade 2019 men ännu värre riskerar att inträffa redan nu under sommaren.
”Det område som har störst risk för att drabbas av frånkopplingen är SE4 (södra Sverige). Aktiverad frånkoppling kommer innebära att mellan 1 000–1 500 MW förbrukning kopplas bort, det är nästan hälften av alla anslutna i området”, står det i det hemliga dokumentet.
Enligt Aftonbladets källor vill Svenska kraftnäts ledning dölja hur allvarlig situationen är och vad som händer om en störning inträffar. Exempel på störningar kan vara en brand i ett ställverk eller att en större transformator går sönder.
– Det tar två-tre år att byta en sådan. Vi har ingen reparationsberedskap, speciellt inte under pågående pandemi. Vi vet helt enkelt inte om vi kan bygga upp Sverige igen om det händer en allvarlig störning, säger källan.
Man har en tregradig scenarioskala där yttre faktorer kan komma att spela in på den nuvarande elbristen med omfattande effekter på samhället som följd.
Scenario 1 innebär att ”den värsta perioden som har räknats på är att det kommer vara tre kärnkraftsblock i drift från och med mitten av augusti till början av september”. Detta väntas orsaka elbrist i södra Sverige, som blir beroende av att importera el.
Scenario 2 innebär att endast Forsmark 1 och 2 kommer vara tillgängliga. ”Åtgärderna som ytterligare bedöms behövas för att klara scenario 2 är i dag inte möjliga att anskaffa och implementera. Med bättre framförhållning och planeringsförutsättning kan dessa möjligen gå att anskaffa till sommaren 2021.”
Scenario 3 innebär att endast Oskarshamn 3 är i drift. ”Hur stor påverkan scenariot kommer att ha går inte att ge något kvantitativt svar på.”
Kärnkraftsnedläggning bakom elbrist
Boven i dramat är den minskade kärnkraftskapaciteten sedan nedläggningen av Barsebäck 1 och 2 i Skåne, vars reaktorer togs ur drift 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. För medan elproduktionen i norra Sverige är god under sommaren tack vare snösmältningen som ger höga flöden till vattenkraftproduktionen ser det värre ut för södra Sverige.
– Vi har väldigt mycket elproduktion i norra Sverige, tack vare älvarna och vattenkraftverken och det byggs också väldigt mycket vindkraft. Men förbrukningen är mycket större i södra Sverige och då måste vi kunna transportera ner elen, men kapaciteten räcker inte till för det i dag, säger Torbjörn Larsson på Uniper till Aftonbladet.
Han menar att det finns en obalans i det svenska elsystemet som har varit påtaglig sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes. Något alternativ som klarar av att producera de gigantiska energimängderna som kärnkraftverkets två reaktorer, med 600 MW vardera, stod för finns inte i södra Sverige. Barsebäck 1 och 2 producerade cirka 9 TWh per år. Som jämförelse kan nämnas att detta motsvarar ungefär 2 000 av Sveriges 4 100 vindkraftverk, med den stora skillnaden att produktionen inte är beroende av vindförhållanden. Istället förlitar man sig på att köpa in el från Danmark och Tyskland. Men när vindförhållandena blir dåliga räcker inte detta heller så oljekraftverket i Karlshamn får hjälpa till.
Miljömålen kostsamma att nå – både i kronor och djurliv
Under 2016 beslutade man i en blocköverskridande energiöverenskommelse i riksdagen att Sverige har som mål att 100 procent av all el skall vara från förnybara källor 2040, något som innebär att man måste ställa om de cirka 40 procenten av Sveriges elproduktion som idag kommer från kärnkraft till andra källor, där vindkraft är den primära planerade ersättaren. Men den omställningen kommer inte bli billig, visar uträkningar som gjorts.
Runt 1 600 miljarder kronor räknar man i konservativa slängar att det kommer att kosta, enligt teknikkonsultföretaget Sweco, att ställa om till 100 procent förnybara energikällor i Sverige. Detta kan jämföras med att ersätta nuvarande kärnkraft med ny kärnkraft som enligt tillgängliga uppgifter skulle kosta 350–450 miljarder kronor.
En annan aspekt som är problematisk är att de stora satsningarna som man planerar på just vindkraften påverkar fåglar och fladdermöss. Enligt Naturvårdsverket så dödar varje vindkraftverk mellan 10 och 60 fåglar varje år och mellan 5 – 15 fladdermöss. Baserat på mängden vindkraftverk som är aktiva i Sverige idag innebär det att mellan 41 000 och 246 000 fåglar och mellan 20 500 och 61 500 fladdermöss dödas varje år av vindkraftverken, vilket för vissa populationer med sällsynta arter som till exempel kungsörn kan utgöra ett stort hot mot deras överlevnad.
Att man nu tvingas använda sig av olja istället för den avsevärt mycket mer miljövänliga kärnkraften – vilken avskaffas förment för ”miljöns skull” – gick inte alla politiker förbi.
Carl Bildt (M) passade på att kritisera Miljöpartiet på Twitter för elbristen som de har skuld i att skapa.
”Det är något fel när man tvingas dra i gång det gamla oljekraftverket i Karlshamn för att klara elförsörjningen mitt i sommaren. Var det så MP ville ha det när man stängde ner kärnkraft?”, skriver han på Twitter.
FAKTARUTA: SVENSK ELPRODUKTION OCH OLJEKRAFTVERKET I KARLSHAMN
I Sverige produceras totalt sett under ett år normalt mellan 140 och 160 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Ungefär 40 procent (preliminärt 2019) av elproduktionen kommer från kärnkraft. Lika mycket kommer från vattenkraft (40 procent preliminärt 2019) och cirka 12 procent från vindkraft (preliminärt 2019). Ungefär 2 procent kommer från fossila bränslen och eldas primärt vintertid vid behov i något av Sveriges oljekraftverk.
Karlshamnsverket drivs med olja med en total effekt på 662 MW och har haft rollen som reservkraftverk sedan början av 1980-talet. Verket började planeras 1956 som ett oljekraftverk tänkt som ett komplement till kärnkraften och skulle producera el när behovet är som störst. Den beräknade drifttiden när kraftverket byggdes var 3 000 timmar per år (ett år har totalt 8 760 timmar).
- Block 1 stod klart.
- Block 2 stod klart.
- Block 3 stod klart. Kraftverkets totala kapacitet blev då cirka 1 000 MW.
- Över 4 TWh (terawattimmar) el producerades, vilket är produktionsrekord än idag.
Efter hand kom kärnkraftverken igång, samtidigt som oljan blev dyrare och dyrare, och Karlshamnsverket övergick till att ha den roll vi har idag, som topp- och reservkraftverk. 2015. Block 1 stängdes.
Oljekraftverket har avancerade reningsmöjligheter vilka gör utsläppen lägre än hos utländska motsvarigheter, bland annat tack vare unika svenska uppfinningar. Block 2 och 3 har installerade katalysatorer för kväveoxidavskiljning. På block 3 finns dessutom elfilter och en avsvavlingsanläggning, med en teknik där reningsgraden är över 98 procent. I block 3 kan man därmed elda med olja med högre svavelhalt, och ändå hålla utsläppen långt under de tillåtna gränsvärdena.
