fredag, 26 april, 2024
fredag, april 26, 2024

Exakt24 ekonomispecial den 1 september

Ett axplock av ekonominyheter den 1 september 2020.

Under den senaste veckan har 2 162 personer varslats om uppsägning, rapporterar TT, som skriver att siffran är den högsta sedan midsommar. Ungefär hälften av varslen var inom industrin. Så här kommenterar Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, siffran:

– När krisen slog till i våras var det bland annat främst hotell- och restaurangverksamhet som drabbades snabbast. Men Sverige är ett exportberoende land, och beroende av sin industri, som börjar påverkas mer och mer av hur ekonomin och arbetsmarknaden har drabbats till följd av pandemin.

Samtidigt visar siffror från Medlingsinstitutet att reallönerna kan ha sjunkit under andra kvartalet. Nominellt skall de nämligen endast ha ökat med 1,4 procent på årsbasis. Och i själva verket kan verkligheten vara ännu mer dyster, skriver Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg:

”Löneökningstakten i framförallt näringslivet skulle ha saktat in ytterligare om det inte vore för att lågavlönade var överrepresenterade bland dem som blev av med jobbet. Detta bidrar till en högre genomsnittslön bland dem som fortsatt behåller sin anställning och det var en snabb minskning av timavlönade under andra kvartalet”, skriver Hällberg.

Affärsvärlden: Men allt är inte nattsvart. För det svenska Industriindexet förbättrades under augusti till 53,4, vilket överträffade marknadens förväntningar om 52,1, rapporterar Affärsvärlden. Allt över 50 indikerar expansion.

Det är andra månaden i rad som indexet är över 50, vilket kan ses som en återhämtning efter mycket dystra siffror i början av coronakrisen. Nordeas chefsanalytikern inom makroekonomi, Torbjörn Isaksson, kommenterar de senaste siffrorna så här:

”Sammantaget är dagens rapport bra, i linje med vad vi hade förväntat oss. Återhämtningen inom tillverkningsindustrin fortsätter i god takt, om än från en mycket låg nivå.”

Pengakranarna fortsätter att skruvas upp för att få fart på ekonomin. TT rapporterar att Riksgälden via den så kallade företagsakuten har utfärdat lånegarantier för totalt 1,5 miljarder kronor. Det handlar om nyutlåning till små och medelstora företag. Enligt Riksgälden går nästan en tredjedel, 31 procent, av lånen till företag verksamma inom hotell- och restaurangbranschen och nästan en femtedel, 19 procent, till företag inom handel. Över hälften av lånen har gått till företag i regionerna Stockholm och Västra Götaland.

Bankernas bolånemarginaler sjunker och var i slutet av det andra kvartalet nere i 1,26 procent, vilket dock är en historiskt mycket hög siffra. Så sent som 2008 var marginalen endast 0,2 procent. Orsaken att marginalen nu sjunker är enligt Finansinspektionen att bankernas upplåningskostnader har ökat under coronakrisen. Så hur skriver myndigheten i ett pressmeddelande:

”Utlåningsräntan för bolån var i princip oförändrad, vilket tillsammans med högre finansieringskostnader innebär att bruttomarginalen på bolån minskade”.

Finansinspektionen gör sin beräkning av bankernas bolånemarginal genom att jämföra den snittränta bolånetagare betalar med den genomsnittliga finansieringskostnaden för banken under samma period.

De två svenska grundarna och storägarna i Spotify, Martin Lorentzon och Daniel Ek, har sålt aktier i bolaget för totalt cirka 3,5 miljarder svenska kronor.

Försäljningarna motsvarar samtidigt mindre än en procent av hela bolagets totala börsvärde. Likt många andra teknikbolag har Spotify under året rusat på en börs som har gynnats av den ökande kreditexpansionen som sker med coronaviruset som förevändning.

Vi fortsätter i Indien, vars ekonomi har drabbats mycket hårt av coronakrisen. Den indiska ekonomin krympte med 23,9 procent i årstakt under årets andra kvartal, enligt färsk statistik. Detta är den värsta siffran på minst 40 år och en betydligt större nedgång än förväntat. Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång för landets BNP med 18,3 procent i årstakt, enligt en Reutersenkät.

Diskussionen om fastighetsskatt är återigen het. Detta sedan Stockholms Handelskammares så kallade Omstartskommission för ett par veckor sedan presenterade ett förslag på en skattereform som bland annat skulle innefatta slopade ränteavdrag, enhetlig moms, sänkta skatter på arbete och… en återinförd fastighetsskatt.

Fastighetsskatten har länge varit en favoritskatt för ekonomer och tidigare finansministrar både till höger och vänster, men skatten är kontroversiell och mycket impopulär bland väljarna.

Dagens Industri skriver att ”Dagens system med fastighetsavgift kan komma att ses över i en kommande skattereform” och att ”Finansminister Magdalena Andersson ser problem med dagens system”. Till tidningen skriver Andersson i en kommentar att: ”Ett problem med dagens fastighetsavgift, som infördes av alliansregeringen, är att den är regressiv. Den har en särskild rabatt för höginkomsttagare”.

Men Dagens Industri konstaterar samtidigt att ”finansministern sannolikt inte vill väcka den björn som, trots högljudda röster om ett återinförande, ännu slumrar”. Tidningen menar att ”Socialdemokraterna har anledning att vara vaksamma” och konkretiserar med att Göran Persson i sin självbiografi ”Min väg, mina val” pekar ut just fastighetsskatten som anledningen till Socialdemokraternas valförlust 2006 – när Reinfeldt vann.

”När det gäller förändringar av skatt på boende måste de alltid hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar”, kommenterar också Magdalena Andersson, vis av sin föregångare Göran Perssons insikt.

Men tidigare i år kommenterade finansministern skatten i skarpare ordalag för SVT. Då lät det så här:

– Så är det ju när Kristdemokraterna och Moderaterna får styra, det var ju de som drev igenom den här reformen och det var tydligt att det gagnade dem som sitter på de stora strandvillorna på Solsidan, medan däremot människor som bor i glesbygd får bidra mer. Det är ju det som är deras politik, så jag antar att de är väldigt nöjda med den här reformen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Vidare säger hon följande:

– Det fanns problem med den tidigare fastighetsskatten. Men det finns problem med hur det fungerar i dag också, så det handlar om att hitta en rimlig väg framåt.

I och med januariavtalet kommer hela skattesystemet ses över.

– Jag är övertygad om att alla frågor kommer att komma upp på bordet då, också fastighetsskatten och att många är obekväma just med den regressivitet som finns i den, säger Magdalena Andersson.

Senaste